Bangkok 2006-2015
Denna fantastiska stad som man både hatat och älskat.
Vårat första möte 2006 var faktiskt ingen hit, vi åkte med reguljär flyg thaiair via någon resebyrå jag glömt namnet på, och i dealen ingick två nätter i Bangkok på antingen ditresan eller hemresan, vi valde hemresan.
Valet av hotell och område var deras och vi hade aldrig varit i Bangkok tidigare så vi hade såklart ingen åsikt.
Hotellet var skabbigt, men under renovering så jag antar att det är bättre nu, och för oss som då var ”nya” Bangkokresenärer och med tre ungdomar 13,14 och 15 år så kändes allt kaos.
Gatan utanför hotellet var nog 6 filer bred och helt omöjlig att ta sig över om man inte använde sig av gångbroarna som fanns, vi läste förtvivlat kartan men gick konstant vilse.
Nu efteråt har jag förstått att läget tydligen var bra, nära till både tåg och tunnelbana, men det var inget vi reflekterade över då.
Nästa gång -08 tog jag saken i egna händer med hotell bokningen, och tog hjälp av min alltid närvarande rese kompis google.
Googlandet resulterade i vår första kontakt med Khaosan road.
Vi anlände dit mycket tidigt på morgonen, då gatan precis somnat åtminstone nästan.
Det första som möter oss när vi kliver ut ur taxin är en fet råtta som skräckslaget hoppar åt sidan.
Det är ganska öde, en och annan eftersläntrare från nattens fest lallar runt, och på trottoarkanten sitter någon och plinkar på en gitarr, det är skräpigt och vårat första intryck är väl kanske inte det bästa, våran då 15-åriga dotter, som inte är i sin mest soliga period i livet, utrycker sin avsmak och undrar vad det är för fel på hennes föräldrar som tar sina barn ( då var dom plötsligt barn) till ett sånt gräsligt ställe.
Hotellet som jag hade bokat som såg så där pittoreskt och mysigt ut på bilden i bokningssajten, låg långt in i en gränd av det mindre pittoreska slaget.
Rummet utstrålade allt utom mys, men men, en natt skulle man väl stå ut..Trötta efter resan och med lite ”dålig stämning” i gruppen gick vi och vilade ett par timmar för att samla kraft och boosta humören lite.
Efter några timmars vila går vi ut genom ”våran”gränd och tar oss an Khaosan road ännu en gång. Det som möter oss nu är något helt annat, gatan sprudlar av liv och rörelse, massor med semesterglada människor och shopping och små matvagnar, den tidigare så surmulna dottern jublar.//
När kvällen kom på gatan som nu var vår, började festligheterna med musik i varje hörn och högt i tak, och när vi sent på kvällen gick hem till vårt hotell grillades det kackerlackor i gränden, vi hejade glatt på grillmästaren och kände oss riktigt hemma.
Det tidigare omysiga hotellet hade nu blivit vårt hem och allt kändes bara bra.
Det kändes så bra att vi bestämde oss för att återvända på hemvägen också. Vi lämnade vårat bagage som vi hade köpt på oss från Peking på vägen till Thailand i ett rum för en ringa peng, det skulle vi hämta upp tre veckor senare.
Efter detta första besök på Khaosan så har det blivit många fler, och med det har vi tyvärr även sett gatan förändras genom åren, det som förut bara var namnet på en liten gatsnutt har nu blivit en ”stadsdel”, Khaosan area.
Från att ha varit en mysig och lite stimmig gata med mycket musik och fest, blev det en gata med musik så hög att du inte kunde höra vad den som stod närmast ditt öra sa, och det var vid frukostbuffen!! och gatan var helt oframkomlig pga alla vagnar med mat och shoppingstånd, helt gaalet
Men jag är ändå tacksam över att ha hittat Khaosan road, för den fick mig att älska Bangkok, jag utgick alltid därifrån och hittade andra mysiga gator och gränder, man blir ju liksom ”tuffare”ju fler möten man får med Bangkok, och hur ruffigt det än är på sina ställen så lärde Khaosan mig den där första gången att inte vara rädd, det ser alltid lite värre ut än vad det är vid första anblicken.
Senaste gången 2015 vi besökte Bangkok bestämde vi oss för att inte bo på Khaosan road eftersom vi tyckte att det blivit lite för mycket. Så jag bokade ett hotell på en annan gata i närheten, och ner mot floden, vi tycker ändå om området runtomkring. Så denna gång blev det Rambuttri road.
Också ett jättemysigt promenadvänligt område med mycket små mysiga restauranger med billig och kanongod mat. Det skall också tilläggas att maten på khaosanroad blivit sämre med åren det har blivit mer och mer turistanpassat, rödcurry går mer och mer åt stroganoff hållet, men på dom små haken runt Rambuttri är det forfarande ok även om det är mycket turister där med.
Vi gjorde självklart ett ”studiebesök på Khaosan road och upptäckte att det sen året innan blivit vissa förändringar, ljudvolymen var sänkt och försäljningen och serveringar på själva gatan begränsad till vissa tider, efter kl 21 var det fritt fram då utökades restaurangerna och försäljarna ”slogs” om sina kvadrat metrar igen, musiken höjdes men kom inte riktigt upp till tidigare ljudnivåer.
Vi är inte så mycket för det kulturella, eller det som man kallar kultur, så beskrivningar om guldhuddhor och museer finns det inte så mycket av i mina berättelser, och det är av den enkla anledningen att jag inte varit där (än).
Men det är väl också kultur att äta god och spännande mat ur en plastpåse i en liten gränd eller dricka en öl ur en isfylld plåtmugg tillsammans med några locals?
Men jag har i alla fall åkt på floden :-)..Chao phraya, eller rättare sagt i dess kanaler.
Fick tips av en thailändare att det var trevligare att åka där än på själva floden där det är ganska vågigt och inte så mycket att se.
Vi fick tag på en longtailbåt från en pir vid amulettmarknaden, där kunde man gå ut och vinka till sig en båt, viktigt är att göra upp om priset innan och berätta vad man vill se.
Att åka in i kanalerna och se thaivillage, en massa små hus byggda ut i vattnet på pålar är en upplevelse och har man tur kan man också få se dom stora ödlorna/lizzards som ligger och lapar sol på någon veranda eller brygga, be chauffören säga till om han ser någon.
Överallt där det finns en möjlighet att tjäna pengar så görs det, även här. som ur tomma intet kommer det små båtar med saker till försäljning, det säljs öl och läsk till överpris samt souvernier.
Jag som alltid känner mig lite skyldig brukar köpa nåt för att visa min välvilja, det känns lite bättre att bli ”lurad” när man blir det med öppna ögon.
Amulettmarknaden är väl värt ett besök, se till att inte missa att gå ”in” i själva marknaden då mycket säljs runt i kring området. Det finns oändligt med små buddha amuletter och figurer som säljs ”skopvis” nästan, och stora fina skulpturer, det finns även en del restauranger längs flodsidan som blir jätteglada över ett besök av några blekfisar.
När det gäller shopping så finns ju typ allt i Bangkok, och shoppingens mittpunkt är väl MBK, detta gigantiska inomhus centrum med kläder,skor, hantverk, elektronik, tingeltangel ja rubbet!, och det mesta är självklart kopior mer eller mindre bra sådana.
Det är pruta som gäller här också, men med glimten i ögat som alltid. ett pris för en…ett bättre för två och så vidare, vissa saker går det inte att pruta på men man kan alltid försöka.
Vill man handla ännu billigare kan man ta sig till t.ex chatuchak som är känt för att vara världens största helgmarknad, garanterat en upplevelse, sjukt stor och allt finns och det ligger som i ”kvarter” http://www.chatuchak.org/map/chattuchakmap.jpg. Det är varmt och jätte mycket folk, ta ej med småbarn det måste vara superlätt att tappa bort nån här.
Det har även kommit ett hyfsat nytt köpcenter som heter Asiatique the riverfront som är delvis utomhus och delvis inomhus här säljs också kopior blandat med riktigt fina saker det känns överhuvudtaget mer exklusivt, jag har fått den känslan att det är mestadels turister från andra delar av asien som shoppar här, finns lite restauranger och barer på området som också känns lite finare.
Sen icke att förglömma så finns ju Bangkoks flaggskepp Siam Paragon det stora exklusiva varuhuset mittemot MBK där säljs allt från Rolex och Ferrari till musikinstrument och ”barnvagnar” till ditt husdjur och allt är äkta vara.
Nu är ju inte jag så himla mycket för lyx i den bemärkelsen egentligen, för mig är lyx att få tillbringa tid i ett varmt och spännande land när snöglobben är som värst här hemma i sverige.
Men om vi nu för en stund hänger oss kvar lite vid lyxen så kan jag berätta att vi nu senast 2015 gjorde ett besök på skybaren sirocco på Lebua hotel.
För mig så känns det lite som en ”once in a lifetime” grej, kanske inte just för priserna, för om man jämför med svenska mått mätt så är det ju inte så dyrt, men med Thailändska så är det hutlöst.
vi tog den billigaste drinken på listan, vet faktiskt inte vad den bestod av men priset var 650 bath styck och det är mer än vi betalar för en middag för två med tillhörande öl.
Det blev en Zip in Zip out, med början och slut bakom ett buskage utanför hotellet där vi ”hyrde” acceptabla kläder av en företagsam kvinna, så där stod vi med rumpan bar i skuggan av ett av Bangkoks lyxigaste hotell och bytte om, undrar hur många gånger hisskillen sett dom strassbeklädda högklackade flipflopen som jag hyrde ta hissen upp till 63:de våningen.
Något som jag också lärt mig är att när vi är i Bangkok är det skönt att ha ett hotell med pool, det är inget jag suktar efter annars men just i Bangkok är det nice att ta en liten paus från stimmet och koppla av vid en pool.
Bangkok har ett väl utbyggt tunnelbanesystem samt skytrain och dom ska man absolut nyttja, det är rent och fräscht och tar dig snabbt från punkt A till punkt B.
Till skillnad från taxi som i och för sig är superbilligt om man åker på taxameter, men inte alltid så snabbt, beroende på att trafiken till och från står totalt still.
Man ska alltid försöka få chauffören att köra på taxameter, det är inte alltid helt säkert att dom gör det även fast det står taxameter på taket, kolla alltid innan du kliver in.
Ska du ta en taxi kring området khaosan och rambuttri och andra turisttäta områden är det nästan omöjligt att hitta en som är villig att köra på taxameter. Det kan bli 4-5 gånger så dyrt att ta en taxi på pris än på taxameter.
Bangkok är ett ställe som man oftast lär sig att älska mer för varje gång man är där och har nu blivit ett måste för oss att återkomma till varje resa, det är varmt, smutsigt, stimmigt, och med lukter från hela spektrat från den djupaste avgrunden till himmelska dofter och det är alldeles alldeles underbart..tycker jag.
