Thailand i mitt ♥

Thailand

Vi har nu rest runt i thailand sen 2001, vår nästa resa blir nummer 10.

Det är ju inte klokt kan man tycka, men det finns ju så många platser att upptäcka och så många platser man vill tillbaka till.

Det finns ju naturligtvis andra paradis och spännande länder i världen att besöka men Thailand passar oss.

IMG_7511_1024 2Jag tänkte försöka ge er som fortfarande inte varit i Thailand tidigare och känner er sugna på att åka dit en liten tjuvtitt på sånt jag snappat, och för er som varit där kanske ett igenkännande leende och ett litet extra sug efter nästa resa. Mer ingående om varje ställe jag besökt och kommer att besöka framöver kommer att finnas på bloggen som jag hoppas kommer att vara lättnavigerad att surfa runt på.

Några viktiga ingredienser som gör att Thailand från början hamnade högt i kurs hos oss är ju att vädret nästan alltid är på topp, maten tycker vi är fantastiskt god, visst i ärlighetens namn blir man lite less på menyn efter ett par månader, det är ju mycket lika, men även om en maträtt heter lika på alla ställen så smakar den ju inte exakt lika det är ju lite variation mellan ”kockarna”.

Människorna är glada, snälla och vänliga, det känns som om dom vill en väl. Det är klart att det finns folk som vill en illa här också men jag tror att dom är LITE mer sällsynta.

Det är billigt fortfarande, även om det blir dyrare med åren där med, men fortfarande passar prisbilden vår plånbok bra.

Det är enkelt att ta sig runt det finns en välfungerande infrastruktur.

Man kan liksom kosta på sig att vara en ganska ”härlig och spontan” människa här, eftersom det är så billigt och lätt att förflytta sig.

IMG_4123_1024Thailand är ett land som inger känslan av att allt löser sig, hittar du ingenstans att bo kan du antagligen fråga vem som helst du möter så blir du erbjuden en säng att sova i, detta är ingenting jag provat  själv men det är ganska häftigt att känna den känslan när man är på andra sidan jordklotet..men det kanske bara är jag.

Thailand är också stämplarna och klistermärkenas förlovade land.

Thailändarna älskar sina stämplar som dom använder flitigt på olika vouchers man får vid hotel eller transportbokningar och i passkontroller.

Ska du med någon båt eller buss så kommer klistermärkena garanterat på plats på linnet. Men allt sånt gör ju att det funkar, man kan stå i en folksamling på femhundra personer som ska på fem olika båtar liggandes bredsida med varandra och man får klättra för att komma till rätt båt..men du vet inte vilken som är rätt, men klistermärket gör att du bärs av osynliga armar fram tills du är på rätt båt, kanske inte magi..men det funkar.

Thailand är också som jag sagt någonstans tidigare kontrasternas land, det är få ställen på jorden som det är så vackert, samtidigt som det är få ställen som kan vara så fula, fullt med sopor och skit i drivor.

I ena gathörnet doftar det ljuvligt ifrån någon matvagn, i den andra hörnan eldar man bildäck.

10426164_10152837853159069_4341319460342955011_nHus byggda av drivved och korrigerad plåt samsas bredvid kitchiga guldprydda grindar och draksvansar.

Ja listan kan göras lång men jag tror ni fattar grejen.

Och jag då som redan frälst älskar båda sidorna, jag kan njuta av att gå på en liten bakgata i nån by eller till och med i Bangkok och kryssa mellan fulla soptunnor och folk som lagar mat på gasolkök och oljefat, och dofter som blandas av nyfräst vitlök och gårdagens fiskrens men det är jag det..jag är nog lite knäpp.

167325_490062839068_5791268_nThailand har också i min mening någonting för alla, Vill man ha guldkant på livet och betala mer för boende och mat så finns det fantastiskt lyxiga resorter och restauranger, vill man ha budgetlösningar så finns det.

Vill man ha mycket folk och kommers omkring sig, ensamhet och lugn eller en kombo så finns det.

Sådärja nu har jag verkligen bekänt färg som ambassadör på för Thailand,

Självklart finns det baksidor av allt även då i Thailand såklart.

Prostitution av alla de slag är ju ett välkänt inslag om vi ska prata baksidor, och visst har jag sett det förekomma och det är hemskt. Men det är för det mesta lokaliserat till vissa ställen och vill man undvika att se sånt så kan man det.

Många säger att man inte vill åka och gynna ett sånt land, och det måste man ju respektera men tyvärr är ju just prostitution vanligt i fattiga områden, allt är ju en fråga om efterfrågan, finns den så har dom tillgången/varan. Och på något sätt är det ju vi västerlänningar som till största delen står för just efterfrågan.

Jag tycker så här, det är bättre att fler icke sexköpare åker dit då blir det mer obekvämt för dom, det finns fler kritiska ögon, och då jag gynnar turistnäringen ökar jag ju efterfrågan där istället.

Men det är såklart så som jag tänker, och alla har väl sina teorier, det är det fritt att ha så länge avsikterna är goda.

Deras sophantering och miljötänk är heller ej den bästa alla gånger, men även där tror jag på ju fler som ser och synliggör problem desto bättre.

IMG_6489_1024Thailändarna verkar leva sina liv väldigt okomplicerat, dom bor ofta på sina ”jobb”, affärslokalen fungerar ofta som både vardagsrum och sovrum, barnen ligger och sover eller tittar på tv bland kläder och tingeltangel, likaså är det på restauranger, där blir det extra tydligt när man går på toaletten och ser deras schampo och tandborstar samsas på badrumshyllan.

Deras arbetsdagar tar aldrig slut, men dom arbetar heller inte på samma sätt som oss, det är mer en livstil, kommer ingen kund så tar man en tupplur i nån hörna och i bästa fall vaknar man till när någon tittar in.

Buddhism är ju den största religionen i landet och det präglar på något sätt alla, även icke buddhister, folk är oftast vänliga och glada, det anses inte fint att bli arg och ”tappa ansiktet”, det är en fantastiskt trevlig inställning tycker jag (som är ganska konflikt rädd av mig) det smittar av sig på andra runt omkring och ger en trevlig och avslappnad stämning.

Thailändarna är utan att försöka dra alla över en kam ett nyfiket och hjälpsamt folk, dom frågar ofta var du kommer ifrån och vart du ska, hittar du inte vägen hjälper dom dig gärna, ofta innan du hunnit fråga och inte sällan blir du ledsagad en bit på vägen.

Det är ofta galet varmt och alltid jättevarmt, men thailändarna älskar kyla, ofta har även dom enklaste bungalowen AC om elen tillåter, i affärer är det svinkallt och i bilar får man ofta frost i ”mustaschen”…även där kommer kontrasterna in, på ena sidan dörren 40 grader varmt på andra sidan frysgrader.

Jag tänker hoppa över att berätta om folkmängd och BNP och sånt utan jag berättar mer om stämningar känslor och upplevelser.

IMG_6906_1024Detta är min bild av thailand och då har jag ändå inte nämnt dom fantastiska vackra stränder som erbjuds, för hur märkligt det än låter och hur mycket jag än kan hänföras av de turkosa och beigevita vyerna som är så vackra att det gör ont i hjärtat, så är det till dom andra ställena jag längtar när jag längtar till Thailand, till Bangkoks smågator och hetta eller någon liten dammig byhåla med små restauranger med kitchiga plastdukar och röda plaststolar, Det är mitt thailand som jag alltid söker efter.

Från backpacker till flashpacker😜🤩

Nu har vi alltså avnjutit sötman av det ”ljuva livet” i några nätter, och börjar vänja oss vid att promenera rätt ner på stranden ( genom restaurangen) på morgonen, efter en sval natt till toner av soft hissmusik.

Stranden är jättefin och vattnet är badkarsvarmt på gränsen till för varmt för att ens svalka. Det är en ”lagom” stor strand som är kantad av små resorter med tillhörande restauranger, ifrån stranden ser man över till den långa piren i Bang Bao och fiskebyn.

Prisnivån på resataurangerna längs stranden är något högre än längs vägen och Lonley beach som har högre konkurrens, här tar till och med den lilla affären samma pris för en liten öl som strandrestaurangen vilket känns lite tokigt. Om du däremot går in bakom till den lilla ”byn” som är så liten så den knappt kan kallas by, så finns fler små restauranger som håller lägre priser men hög nivå på maten.

Vi har även lyckats hitta en reaggie bar värd namnet här, som har gått all in med stylingen och som inte sparat på krutet. Dom håller även med live musik till den något överprissatta ölen och drinkarna. Men får ändå några extra saronger från oss för mysigt häng, trevlig personal och fungerande toa.

Efter dagens strandhäng brukar vi försöka motstå frestelsen att lägga oss i vår svala bungalow och istället sätta oss på moppen och utforska omgivningarna lite, jag börjar nu vänja mig vid koh Changs galna vägar, det är backar och kurvor som man i början tror är omöjliga att ta sig upp, ner eller igenom. Men efter snart två veckor här känns det helt ok…och nästan, men bara nästan lite kul (men säg inte det till Rickard)

För den som inte vet det kan jag berätta att det kryllar av apor här, dom knallar obrydda omkring på telefontrådarna (heter dom det fortfarande, har telefoner trådar ?) eller så sitter de längs vägarna och ibland går dom mitt i vägen när man kommer åkande och spelar både blinda o döva fast vi tutar och nästan kör på dom. Jag tycker personligen att dom är lite läbbiga, fast många står nära o fotar och matar dom och ibland har man sett att dom ryckt kassar ur händerna på folk som stått för nära, inte kul att se sin nya sarong eller i värsta fall plånka fara in i djungeln och evigheten. Nej jag litar inte på dom små gynnarna.

Igår kväll när vi satt och åt vid vår restaurang såg Rickard först en stor skugga ute i vattnet, så han gick ner för att se vad det var, han såg bara att det simmade längs strandkanten men inte vad det var, efter ett tag så gick en av tjejerna på restaurangen ner eftersom hon också fått syn på skuggan, och då blir man ju lite nyfiken, det visade sig att det var en stor catfish enligt henne och dom brukar inte gå så nära stranden vi försökte gå efter den och fota men bilderna blev inte så bra, men hon upptäckte tydligen en massa småfisk i stimm, som hon och några till ägnade resten av kvällen till att ta upp ( kattfirren fick simma vidare.)

Ikväll är det veckans happening på vår resort.. som föresten har det fancy namnet YuYu Golden beach resort. I kväll hade dom BBQ och kvällen till ära har man tagit in en discjockey (heter det ens det längre?) som till en början spelar någon konstig psykidelisk musik som är nån blandning av modern jazz och salsa med någon slags dunk dunka i bakgrunden, typ hissmusik extra allt, fattar inte riktigt hur dom tänkte där…

Kvällen slutade dock bra, musiksabotören med dom dyra hörlurarna gav upp och lämnade över till Nick en thaitrubadiur som kanske spelar gitarr lite bättre än han sjunger så ordningen var återställd.

och framåt nattkröken hamnade vi hos chan Siam bar mer känt som hippibussbaren tror jag. Rickard bjöd på sig själv och jammade loss på scenen till min och övriga två gästers förtjusning.

I morgon checkar vi ut och lämnar koh Chang med Trat som mål, främst för att lämna tillbaka moppen som vi hyrde där för drygt två veckor sen, det är galet hur fort tiden rusar iväg.

Bonus material: den skitdåliga bilden på ”the catfish”…jag gick ändå ganska nära 😳

Gamla vänner och nya beacher😍🏖

Nu har vi träffat lite gamla vänner igen som vi har hängt med i några dagar, dom hade ingen ”moppe” så vi har sysselsatt oss i närområdet, det har blivit lite sol, inte så mycket bad men mycket mat o prat. Trevligt med lite avbrott i vår vardag.

Det har även blivit lite tatueringar gjorda nere hos Bamboo Tatto by One. Och Igår kväll var vi alla nerbjudna på BBQ middag nere i byn hos One och hans familj. Dom bullade upp rejält med stora white Snappers, revbenspjäll, fiskkakor, kyckling och en massa grönsaker.

Supergott och jättegulligt gjort, de andra i vårat lilla gäng skulle upp tidigt i morse för vidare färd mot Bangkok så dom smet hem lite tidigare för slutpackning och sömn, jag och Rickard hängde oss kvar lite längre. Det blev mycket prat runt bordet, ackompanjerat av hundar, ungar och blivande kunder som kom förbi, även av musiken ifrån alla barer runt omkring, en mycket trevlig kväll.

Men eftersom vi har lite myror i brallorna och vi nu bott vid Lonley beach i 10 dagar, så har vi ägnat dagen åt att åka runt på moppen för att leta ett nytt boende vid någon annan av koh Changs beacher. Det har i princip tagit hela dagen.

Men det är sånt som inte gör något, det blir ju lite som en resa i resan, vi åker in på småvägar när det tycker upp någon eller stannar till när vi ser någon lockande skylt efter vägen. Kollar lite priser på boende som verkar intressanta eller bara stannar och tar något att dricka eller äta.

Efter några stopp längs vägen bestämde vi oss till slut för att våra sista fem dagar här på ön, ville vi bo strandnära och lite lyxigare än vi gjort tidigare under resan. Vi bestämde oss till slut för Klong Kloi beach som ligger längre söderut på ön och lite öster om fiskebyn Bang Bao och piren.

Vi bokade efter lite prut en finfin bungalow med utsikt mot havet…i och för sig ”seaview via restaurangen”….men ändå. Så i morgonbitti flyttar vi vårat pick o pack för att leva lite ”flash-Packer” liv i fem nätter.

I kväll blev det då sista solnedgången ifrån vår lilla veranda på en bakgata på Lonley beach, och sista kvällen vi somnar till tonerna från weather girl’s gamla slagdänga från 80-talet, ”it’s raining men”…ibland överröstat av club musiken ifrån party gatan, näh i morrn blir det till nya toner.

Lonley beach, inte så lonley..inte så mycket beach, men ändå hemma😊🏡

Vi hade ju en tanke på att nu när vi skulle vara på Koh Chang under en ganska lång tid, så skulle vi även prova att bo på lite olika beacher. Men som så många andra gånger under våra resor så gjordes planen om. Man pratar med lite folk efter vägen, tar till sig lite och klurar på vad det är man egentligen vill, och vips så har man bytt spår lite grann.

Vi tog en heldag på white sand igår med moppen, vi strosade runt o kollade lite shopping och hängde på stranden lite. Stranden är som vi i och för sig redan visste fin, men vi som är och har blivit lite vind och vågkänsliga upplevde att det var väldigt höga vågor (allt är ju relativt), men tänkte att det kanske det var överallt idag. Men näh! Gjorde nämligen en vetenskaplig test och ”ringde en vän” som satt vid stranden på koh Lanta och bad honom skicka en bild på nu läget….inga vågor där inte.

Jag hade också fått för mig att WS var mycket längre än den var, liksom oändlig..men näh! Den är lite mer promenadvänlig i mitt tycke, man ser ett slut inom en rimlig tid. Den här dagen hade det tyvärr varit någon form av olje utsläpp så skor och fötter behövde saneras efter hemkomst, men stranden var ändå både vit och beachig.

Whitesand beach

Jag kan tänka mig att whitesand är lite mysigt på kvällarna speciellt på stranden med mycket strandrestauranger och lampor och sånt i alla fall fick man en en känsla av det.

Lonley beach

Vi känner oss dock nöjda med vårat val att stanna på Lonley beach, visserligen är stora delar av stranden inte mycket att hurra för och det är lite ruffigt..

…och ibland kan ljudnivåerna peaka lite väl, men det är ändå mysigt och man behöver ju inte hänga mitt i smeten varje kväll. Det funkar att hänga på sin lilla veranda i skenet från ett levande ljus. Och antingen ta del av andras musik på avstånd, eller sin egna medhavda.

Rutinerade som vi har blivit har vi nu även en dödsarsenal med produkter som håller dom gigantiska getingliknande grejjerna som har fattat tycke för vårat sällskap på behörigt avstånd, myggorna och andra ovälkomna gäster likaså.

 

..otippat att sakna Ola-Conny och Morgan😅📺

Nu har våra vänner lämnat koh Chang och vi är åter ensamma, eller kanske inte ensamma direkt…det är lite skillnad mot de senaste platserna vi besökt, här är det nog folk ute på ”stan” dygnets alla timmar. Det är ett konstant mer eller mindre brus av musik och trafik. Men det är på något sätt både tröttsamt och lite trevligt, utbudet av mat blir ju större och det ligger restauranger överallt.

Vi har mest hängt på kai bae beach dom senaste dagarna, och igår även på ”vår” beach..Lonley beach. Det har varit lite mulet och det har även kommit lite regn. Man känner av att vi kommit in i marsmånad, det är varmt och luftfuktigheten är påträngande hög. Som tur är blir det något bättre under natten, vi sover med öppet fönster och fläkt och det funkar bra. Men ingenting torkar riktigt även om vi hänger ut det på på veranda räcket.

Igår lämnade vi in lite kläder på tvätt och i morse när vi gick och åt frukost såg vi att den hängde på en ställning på andra sidan gatan på tork, känns ju lite lustigt att se sina trosor hänga ute på byn när man går förbi.

Det är ju en lyx att varje dag gå och sätta sig någonstans och beställa det man vill äta och sen bara bli serverad, och jag trodde aldrig att dessa ord skulle komma ur min mun, men hur konstigt det än kanske låter, så saknar jag att bara äta nåt ”hemma”, att slippa gå iväg. Jag kan sakna att bara ligga i soffan och flippa mellan tråkiga kanaler på TV:n..jag saknar till och med Ullared på 5:an och typ bonde söker fru…

Sen vet jag att det räcker med att höra Introt eller släpa hem dom första kassarna från Coop så är jag less och drömmer mig bort igen.

Idag har vi bytt boende även om vi är kvar på samma beacharea så är det ibland skönt att byta miljö. Vi har nu en lite större och ljusare bungalow, men fortfarande med fläkt.

Det har även idag blivit lite strandhäng med sällskap av seriemördare och annat löst folk på läsplattan.

På vägen hem stannade vi och köpte lite färsk ananas och en påse kryddblandning av salt, socker och chili i en av dom locala affärerna som vi avnjöt på verandan, så himla gott med det starksötsalta till den färska frukten, det funkar ju till äpplen eller annan frukt också men denna gång blev det ananas.

 

 

 

Vi anar framtidens Khanom och äter”jättegamla”ägg🏗🥚

Dagarna och kvällarna flyter på, vi lapar sol och skapar oss små uppdrag och njuter i fulla drag. Vi njuter av vårat fina hus och att få äta frukost ”hemma”. Det blir ju inga jätte frullar med ägg o bacon, men vi gör kaffe och rostat bröd med marmelad och ”plastost”, lite korv och youghurt, en morgon åkte Rickard iväg till bagaren och köpte bagels, han råkade även köpa lite lagrad ost som vi senare lyxade till med lite rött.

Det är mycket tjat om rödvin märker jag, men man får ju sina cravings när man är iväg så här. Vissa har ju hangups på Kalles kaviar och knäckebröd, medan jag får på riktig ost och rödvin.

Det tog några år av resande i Thailand innan jag insåg att det faktiskt finns helt ok rödvin här som inte kostar skjortan och halva slipsen, Mont Clair finns i flera olika prisklasser och dom jag provat har varit överraskande goda, finns även som vitt som också är helt ok i mitt tycke. Skillnaden mot hemma är att här föredrar jag även rödvinet kallt vilket jag inte gör annars.

kvällarna tillbringar vi hos Eid, på hennes restaurang förstås, hon jobbar ju jämt, men blir det lite lugnt emellanåt så sätter hon sig ner hos oss, och vi tragglar oss fram på hennes begränsade engelska och vår ännu mer begränsade thai, men det känns bra ändå och vi trivs i varandras sällskap.

Idag efter frukosten drog vi iväg på moppen till ”grannstaden” Sichon, stor del av vägen var under s.k construction, och inte i bästa skick, ganska kurvigt och branta backar, men med fantastiska vyer ut över havet, beacher, berg och djungel. Tyvärr fick jag inga bilder av vägen eftersom jag hade fullt sjå att hålla tungan rätt i munnen och försöka hänga med på moppen, och de bilder jag har ger inte riktigt rättvisa över vyerna.

Man märker när man är på en plats med få europeiska besökare, människor tjoar och vinkar när vi åker förbi, men det är något vi börjar vänja oss vid nu efter våra moppe resor.

Jag undrar om det kommer att förbli så här…

….eller om det snart är en ny epok i antågande. Det byggs otroligt många nya stora resorter efter stränderna, och flera ser redan klara ut för inflyttning. Men samtidigt så känns det lite som om man redan har försökt det greppet tidigare, det finns redan många resorter som i mina ögon ser tomma ut, men å andra sidan så kanske det är lite fler turister här i år än det har varit tidigare.

Jambay bar&art space Khanom, så mysigt😊

Tankarna kring exploatering är verkligen skeva, å ena sidan så hoppas man att det går bra för alla som vågar satsa liv och pengar i sina projekt, och att inte resorterna och restauranger ska stå spöklikt tomma, men å andra sidan vill man ju lite egoistisk att det ska få vara precis så här charmigt och genuint som det är, det är ju därför vi gillar Khanom.

Ikväll har vi varit på lördagsmarknaden inne i byn, den växer för varje år vi är här, jag tycker personligen att den inte är lika bra som den varit, väldigt mycket krimskrams och mindre handgjorda grejjer. Massvis med mat förstås som vi alltid brukar shoppa loss på men i kväll slutade det med att vi hamnade och åt middag hos Eid på hennes restaurang istället.

Jag har länge gått och ”suktat” efter dom där rosa äggen som finns lite här och var i affärer och på restauranger. Dom kallas för centuary eggs och har legat i nån skum blandning i nån månad, själva ägget är svartgrönt inuti, gulan som inte är gul längre, är krämig i konsistensen och vitan..som inte är vit, är typ gelé, tydligen så luktar det som surströmming när man skalar dom, vilket jag inte kände eftersom dom var skalade och lite stekta när jag fick äggen på tallriken tillsammans med phad Pak kapraow. Dom smakade helt ok..men jag kommer nog inte äta dom igen om jag inte blir bjuden..men dom är ju fina att titta på.

Bonusmaterial: jag fick igång tvättmaskinen, så igår lyxade vi med rena underkläder efter duschen😜

 

Varma på utsidan och på insidan❤️

Det blev åter en natt i Surat Thani på samma ställe bakom tågstionen, vi var bara tvungna att gå tillbaka och äta på restaurangen som låg på samma gata.

Vi hade redan sen förra gången bespetsat oss på ett ”flak” med blandade maträtter som vi såg bäras ut, det fanns två storlekar och vi tog den lilla. Det var fisk, kyckling, ägg fläskkött, pommes, pasta, bröd, korv, sallad..jag har säkert glömt något. Allt var super vällagat och gott.

Morgonen efter tog vi en localbuss till den stora busstationen i Surat Thani, där vi fortsatte vår färd till Khanom i minivan.

Under våra resor till Khanom har vi lärt känna lite folk både från Finland, Thailand och svenskar som både är bofasta och säsongsboende.

Och denna gång har vi blivit sååå bortskämda av ett fantastisk svenskt par som är just säsongare, Elisabet och Leffe…jag säger bara wow!

När vi klev av bussen i Khanom så stod dom där och hade fixat en moppe till oss till superpris, och inte nog med det dom erbjöd oss att bo på bottenvåningen i deras fina hus vid stranden. Så himla gulligt…och allt detta toppade dom med att ta oss med till en restaurang på stranden som serverade pizza..rödvin köpte vi hos handlaren och tog med oss själva. En jättemysig dag och kväll.

Så pizza och rödvinsnöjda bor vi nu idetta fina hus med superskön säng, vi har, kylskåp, brödrost, vattenkokare, tillgång till tvättmaskin och hund. Och kommer jag nu bara ihåg vad Elisabet sa om hur man gjorde med tvättmaskinen, ( för idag så åkte dom till Borneo )så har vi snart rena kläder också.

Dagen idag har vi ägnat åt solhäng och bokläsning på verandan och framåt eftermiddagen åkte vi in till byn och hälsade på lite andra kompisar som har restauranger där. Hos Eid och hennes brorsa blev vi bjudna på soltorkade fiskstrimlor och kokta bönor som ”snacks”,

Torkade fiskstrimlor och kokta bönor

Rickard var väl inte överförtjust men jag måste ändå säga att det var inte så illa som de låter, det var lite fishy i början men man vande sig liksom vid smaken och det var ganska salt och gott. Det blev även en sväng till Micki på Dustygecko, Khanoms finaste krog där han serverar typ femstjärnig gourmetmat och är supertrevlig. Det är alltid mysigt att komma till Khanom men den här gången kändes det lite extra varmt i hjärtat.

Vi ger 4,5 av 5 möjliga saronger🌺☀️

Efter den något torftiga och sötsliskiga frukosten var det dags att åka vidare, vi kände att vi kunde Pak Meng nu. Jag måste säga att rumporna är rejält möra nu, man hinner liksom inte ”läka” på en natt.

Men trots klen frulle och ömma kroppar så måste jag ändå säga att denna sträcka mellan Pak Meng och Haad Yao var väl värd besväret. Vi körde långa sträckor längs med fantastiska öde stränder och sanddyner.

Ibland kantades vägen av höga skira träd som bildade skuggiga tunnlar med sina kronor som på vissa ställen såg ut att växa ihop i topparna.

Vi svängde ner vid piren där båtarna går till koh Mook och koh Kradan och åt en glass, vi åkte även ner på Yong Ling beach som visade sig vara en nationalpark, med förvisso tillsynes superfin beach, men priset var 200 baht/pp för att åka in så vi vände när parkvakten kom och skulle casha in avgiften.

Vi åkte istället vidare till Haad Yao. Vi har tidigare gjort en natt i Haad Yao 2016 som inte hör till en av dom bättre upplevelserna vi haft på våra turer, men det har hela tiden känts som om vi missat nåt där…vi gav det inte en riktig chans så vi tänkte att platsen skulle få en revansch.

Denna gång så svängde vi av mot beachen före det stora berget istället för efter, där vi hamnade förra gången.

Nu kom vi rätt ner på stranden mellan två restauranger, stranden var knarrig och len, dock ej vit, snarare ljusbeige, lång och bred, och förvånansvärt ren för att vara en ”natur”strand.

Efter att vi ätit lunch på en av restaurangerna så bestämde vi oss för att stanna. Det fanns två resorter den ena i 1500-2000 baht’s klassen och den andra 900 med AC och 600 med fläkt inkl frukost. Fläktbungalowsen var uthyrda men vi fick byta fjärrkontrollen till AC:n mot en större bordsfläkt så det löste sig och alla blev nöjda.

Omgivningen är läcker, förutom den fantastiska stranden och det fina vattnet så sträcker sig dramatiska bergsformationer skyhögt och rakt upp precis vid vår bungalow och ner mot vattnet, precis som ett vykort med lime stones från Thailand. Och mitt i allt detta bor vi nu, ”fy Fabian” va vi har det bra!

 

 

Hej då vår Fina Funky Fish Familj ❤️🐟🐠vi saknar er redan

Det är nu tomt i stugorna😳

Nu har vi med sorg i hjärtat vinkat av vår stora familj, tio stycken har nu blivit två.

Fyra stycken har åkt till Bangkok för lite storstadsliv  några dagar och fyra stycken har åkt in till Krabi för att sista natten leva lite lyxigare och för att få nära till flygplatsen och flyget hem till Sverige i morgonbitti.

Igår kväll åt vi en gemensam middag tillsammans på andra sidan gatan på en för året nygammal restaurang ”where else” maten var god och restaurangen mysigt ”thaiig” med drivveds möbler, färgade lampor och annat blingbling.

Jag fattar inte att det redan gått två veckor sen vi kom hit, det har varit utan konkurrens de snabbaste veckorna jag varit med om.

Men det har varit så mysigt att ha dom alla omkring sig i detta vårat andra hem, och jag hoppas och tror att dom haft lika bra som vi.

Nu börjar fas två för oss, idag har vi hyrt oss en moppe, fixat en matta på marknadsaffären som vi har fäst på sadeln för att minimera risken för  babianrumpa.

Ikväll blev det en liten sväng in till Saladan för lite småshopping..hörlurar och läsglasögon..det blev även bli lite plockmat på walkingstreet, och i morgonbitti drar vi iväg från ön med näsorna pekandes söderut.

 

Beachhopping🏖….🐸

Det är konstigt att man alltid har något inbyggt driv om att gräset alltid är grönare på andra sidan.

En släng av detta driv gjorde att vi satte oss i en tuktuk och tog oss till Khlong Nin två beacher bort. 

I alla fall 6 st av oss, dom andra fyra hade redan dagen innan fått lite för mycket av beachlivet  och ägnade dagen åt Aloevera och skuggning.

Khlong Nin är ju i och för sig en mysig strand med många sköna strandrestauranger som sträcker ut sig över den långgrunda stranden med hjälp av strandmattor, chillakuddar och parasoller.

Tyvärr kan jag tycka att det är lite svårbadat där på grund av den steniga botten, och som denna dag dessutom hade hjälp av hyfsat höga vågor som gjorde sitt bästa att slå omkull oss när vi kryssade fram som stapplande kalvar i vattenbrynet.

Men vi fick ändå en fin dag och hann även med att hälsa på Lotta och Jenny på Coconutgrove. 

Nu när vi ändå är på gång med sightseeing av Lantas större stränder så tog vi oss en promenad till Khlong Dao det blev bad i det långgrunda varma vattnet och lite ”seriös”solning så nu har baksida lår fått sig en rejäl ”bränna”.

På kvällen blev det lite blandade aktiviteter i form av hyddhäng, partyhäng på Mushroombar och livemusikhäng på Boogie bay bar…ja som ni hör så hänger vi  en del…och vi njuter
..och som extra bonus hade vi besök av en padda som satt och vaktade Rickards ryggsäck när vi kom hem efter vårat nattliga äventyr, ja vad ska man säga…We are Living With the nature🐸

…det är varmt nu..jätte varmt☀️😅

Dagarna rullar på och vi har nu börjat komma in i den så eftertraktade semesterlunken.

I förrgår hyrde vi en songthaew ( en tvåbänkars picis ) i fem timmar som tog oss på gropiga vägar först till oldtown där vi strosade runt och bedrev lite småshopping innan vi flydde den mördande hettan ut på en av bryggrestaurangerna där vi lunchade.

Efter Lunchen gav vi oss iväg till den lilla beachen Nui Bay för ett dopp, där är sanden vit och silkeslen och den trädbeklädda sluttningen bebodd av apor.

Jag vill inte på något sätt beklaga mig eller ”peta någon i ögat”… men det är galet varmt med en luftfuktighet på 70%. 

Dagen tillbringade vi med ett par timmar på stranden innan vi kravlade oss in i skuggan under tak, vad gör man inte för att få lite bränna :-).

I går kväll fick vi ”gäster” en av ungarnas kusiner med flickvän och ett par vänner till henne kom på besök och vi hade bokat bord för 14 personer i ”våran” restaurang.

Trevlig kväll med god mat som avslutades med lite häng på Grabbarnas veranda och en akut hjälteinsats av Joel, som vänligt men bestämt förpassade en liten men oönskad kackis från Molly o Victor’s badrum…all Respekt till honom🙏