Pai 2017

IMG_0018Pai är ju också ett sånt där ställe som länge funnits på min ”must do list”, ett ställe som har en lite hippie-romantisk backpacker aura i kring sig. Så det var faktiskt med hyfsat höga förväntningar som vi gled in i byn på våra moppar som tagit oss hela vägen från Chiang Mai.

IMG_0022By är nog den rätta benämningen, en lite större tätbebyggd by. Boende finns det gott om allt från små guesthouse, rum eller bungalows/hyddor. Restaurang utbudet är stort och på gågatorna trängs vagnarna med streetfood. Avocado och jordgubbar är lokala delikatesser som säljs lite överallt, jag antar att det odlas med framgång pga det svalare vädret som råder här i jämfört med de sydligare delarna av Thailand men det är min egen slutsats.IMG_0028

Shoppingen har förutom det vanliga utbudet av varor som tex t-shirts och hantverk en del varmare kläder som man ju inte vanligtvis ser på marknaderna i övriga landet, Långärmat, hoodies, varmare ponchos, schalar och mössor, ofta i lite ”indian”inspirerande mönster.

IMG_0017Men trots den stora dragningskraften på partysugna ungdomar så tycker jag nog att det var ganska lugnt på kvällarna och commersen stängde tidigt..alltför tidigt i mina ögon.

Om man tar sig utanför byns sus o dus så finner man en storslagen natur med moppevänliga vägar, det bjuds på varma källor, berg och även en grand canyon i miniatyr som är väl värd ett besök.IMG_0021

Jag gillade Pai, jag har ju en liten förkärlek till den här typen av ställen,( även om det var lite mer turistigt än vad jag hade förväntat mig ) denna gång blev det tre nätter och jag hade helt klart kunnat stanna ett tag till och jag kan även tänka mig att återvända och lära känna omgivningarna lite till.

 

varför kan jag inte bara ge mig?

IMG_4060Nu har vi varit hemma i snart fyra veckor och det känns som om vi nästan inte varit borta alls. Men självklart har vi ett annat utgångsläge och är bättre rustade att möta våren än alla som kämpat sig igenom det tunga mörka i januari februari och mars…och visst är det lättare för mig att se på när dom jäkligt onödiga snöflingorna förvandlar påskhelgen till ett tomteland även om det rycker i gnällmuskeln.

Men trots att ryggsäcken knappt har blivit uppackad så är jag på gång igen..och googlar reseberättelser, flygbolag, forum och ja ni fattar.IMG_4106

En ny plan har tagit form och jag brottas med lyxproblem som bara en resoholic som jag kan förstå, men till skillnad mot många andra så har ju inte jag någon jättestor längtan efter nya länder, jag har ju liksom redan hittat mitt paradis. Men jag har ju något slags starkt behov av att rättfärdiga det..både inför mig själv och andra, att stå upp för att jag tycker att Thailand är bäst för mig. Och för att kunna göra det så måste jag ju då och då åka någon annanstans. Nu vet ju jag också att det finns andra världsdelar än asien men nu är det som det är med det, att det är få ställen på jorden som man..jag/vi har råd att stanna på så länge som vi gör, så då blir valet enkelt, och asien är stort.

Som planen ser ut nu så lutar det starkt åt Vietnam, iallafall som en början med en hemresa från Bangkok.

Tanken är enkelflyg till Ho Chi Minh city/Saigon, lite stadsliv där och sen vidare ner till Phu Quoc…kan bli lite cambodia (igen)också när vi ändå är där nere..och sen ”hem” till Thailand.

Jag håller på att forska lite i visumfrågor och sånt jobbigt men tänker att det löser sig bara jag bestämmer mig och bokar.

IMG_4111Men lika ivrig och ”uppspelt” som jag blir av tanken på den trippen så kommer den där tanken att varför ska jag åka dit? när målet ändå är Thailand, för vems skull? är det för att pricka av ett nytt land på kartan?är det för att jag så himla gärna vill se Vietnam?eller är det för att bevisa för någon att jag är minsann inte rädd för att testa något nytt?…ja ska jag vara riktigt ärlig så vet jag faktiskt inte.

Men jag hoppas verkligen att det är för min egen skull..att det är för att jag är nyfiken på ännu ett nytt land, och förhoppningsvis inte för att jag efteråt ska få snörpa på munnen och säga vad var det jag sa.. Thailand är bäst (även om det oss emellan troligtvis kommer att bli så? ).

Och även om vi varje gång säger att -näe nu skippar vi att åka någon annanstans det är ju ändå i Thailand vi vill vara..så är jag ändå glad att vi inte ger oss helt, utan att vi ibland spårar ur och låtsas bli lite coola och wild´n crazy och ger oss ut på för oss okänd mark och vidgar våra vyer..om än inte så långt.