Thailand i mitt ♥

Thailand

Vi har nu rest runt i thailand sen 2001, vår nästa resa blir nummer 16

Det är ju inte klokt kan man tycka, men det finns ju så många platser att upptäcka och så många platser man vill tillbaka till.

Det finns ju naturligtvis andra paradis och spännande länder i världen att besöka men Thailand passar oss.

IMG_7511_1024 2Jag tänkte försöka ge er som fortfarande inte varit i Thailand tidigare och känner er sugna på att åka dit en liten tjuvtitt på sånt jag snappat, och för er som varit där kanske ett igenkännande leende och ett litet extra sug efter nästa resa. Mer ingående om varje ställe jag besökt och kommer att besöka framöver kommer att finnas på bloggen som jag hoppas kommer att vara lättnavigerad att surfa runt på.

Några viktiga ingredienser som gör att Thailand från början hamnade högt i kurs hos oss är ju att vädret nästan alltid är på topp, maten tycker vi är fantastiskt god, visst i ärlighetens namn blir man lite less på menyn efter ett par månader, det är ju mycket lika, men även om en maträtt heter lika på alla ställen så smakar den ju inte exakt lika det är ju lite variation mellan ”kockarna”.

Människorna är glada, snälla och vänliga, det känns som om dom vill en väl. Det är klart att det finns folk som vill en illa här också men jag tror att dom är LITE mer sällsynta.

Det är billigt fortfarande, även om det blir dyrare med åren där med, men fortfarande passar prisbilden vår plånbok bra.

Det är enkelt att ta sig runt det finns en välfungerande infrastruktur.

Man kan liksom kosta på sig att vara en ganska ”härlig och spontan” människa här, eftersom det är så billigt och lätt att förflytta sig.

IMG_4123_1024Thailand är ett land som inger känslan av att allt löser sig, hittar du ingenstans att bo kan du antagligen fråga vem som helst du möter så blir du erbjuden en säng att sova i, detta är ingenting jag provat  själv men det är ganska häftigt att känna den känslan när man är på andra sidan jordklotet..men det kanske bara är jag.

Thailand är också stämplarna och klistermärkenas förlovade land.

Thailändarna älskar sina stämplar som dom använder flitigt på olika vouchers man får vid hotel eller transportbokningar och i passkontroller.

Ska du med någon båt eller buss så kommer klistermärkena garanterat på plats på linnet. Men allt sånt gör ju att det funkar, man kan stå i en folksamling på femhundra personer som ska på fem olika båtar liggandes bredsida med varandra och man får klättra för att komma till rätt båt..men du vet inte vilken som är rätt, men klistermärket gör att du bärs av osynliga armar fram tills du är på rätt båt, kanske inte magi..men det funkar.

Thailand är också som jag sagt någonstans tidigare kontrasternas land, det är få ställen på jorden som det är så vackert, samtidigt som det är få ställen som kan vara så fula, fullt med sopor och skit i drivor.

I ena gathörnet doftar det ljuvligt ifrån någon matvagn, i den andra hörnan eldar man bildäck.

10426164_10152837853159069_4341319460342955011_nHus byggda av drivved och korrigerad plåt samsas bredvid kitchiga guldprydda grindar och draksvansar.

Ja listan kan göras lång men jag tror ni fattar grejen.

Och jag då som redan frälst älskar båda sidorna, jag kan njuta av att gå på en liten bakgata i nån by eller till och med i Bangkok och kryssa mellan fulla soptunnor och folk som lagar mat på gasolkök och oljefat, och dofter som blandas av nyfräst vitlök och gårdagens fiskrens men det är jag det..jag är nog lite knäpp.

167325_490062839068_5791268_nThailand har också i min mening någonting för alla, Vill man ha guldkant på livet och betala mer för boende och mat så finns det fantastiskt lyxiga resorter och restauranger, vill man ha budgetlösningar så finns det.

Vill man ha mycket folk och kommers omkring sig, ensamhet och lugn eller en kombo så finns det.

Sådärja nu har jag verkligen bekänt färg som ambassadör på för Thailand,

Självklart finns det baksidor av allt även då i Thailand såklart.

Prostitution av alla de slag är ju ett välkänt inslag om vi ska prata baksidor, och visst har jag sett det förekomma och det är hemskt. Men det är för det mesta lokaliserat till vissa ställen och vill man undvika att se sånt så kan man det.

Många säger att man inte vill åka och gynna ett sånt land, och det måste man ju respektera men tyvärr är ju just prostitution vanligt i fattiga områden, allt är ju en fråga om efterfrågan, finns den så har dom tillgången/varan. Och på något sätt är det ju vi västerlänningar som till största delen står för just efterfrågan.

Jag tycker så här, det är bättre att fler icke sexköpare åker dit då blir det mer obekvämt för dom, det finns fler kritiska ögon, och då jag gynnar turistnäringen ökar jag ju efterfrågan där istället.

Men det är såklart så som jag tänker, och alla har väl sina teorier, det är det fritt att ha så länge avsikterna är goda.

Deras sophantering och miljötänk är heller ej den bästa alla gånger, men även där tror jag på ju fler som ser och synliggör problem desto bättre.

IMG_6489_1024Thailändarna verkar leva sina liv väldigt okomplicerat, dom bor ofta på sina ”jobb”, affärslokalen fungerar ofta som både vardagsrum och sovrum, barnen ligger och sover eller tittar på tv bland kläder och tingeltangel, likaså är det på restauranger, där blir det extra tydligt när man går på toaletten och ser deras schampo och tandborstar samsas på badrumshyllan.

Deras arbetsdagar tar aldrig slut, men dom arbetar heller inte på samma sätt som oss, det är mer en livstil, kommer ingen kund så tar man en tupplur i nån hörna och i bästa fall vaknar man till när någon tittar in.

Buddhism är ju den största religionen i landet och det präglar på något sätt alla, även icke buddhister, folk är oftast vänliga och glada, det anses inte fint att bli arg och ”tappa ansiktet”, det är en fantastiskt trevlig inställning tycker jag (som är ganska konflikt rädd av mig) det smittar av sig på andra runt omkring och ger en trevlig och avslappnad stämning.

Thailändarna är utan att försöka dra alla över en kam ett nyfiket och hjälpsamt folk, dom frågar ofta var du kommer ifrån och vart du ska, hittar du inte vägen hjälper dom dig gärna, ofta innan du hunnit fråga och inte sällan blir du ledsagad en bit på vägen.

Det är ofta galet varmt och alltid jättevarmt, men thailändarna älskar kyla, ofta har även dom enklaste bungalowen AC om elen tillåter, i affärer är det svinkallt och i bilar får man ofta frost i ”mustaschen”…även där kommer kontrasterna in, på ena sidan dörren 40 grader varmt på andra sidan frysgrader.

Jag tänker hoppa över att berätta om folkmängd och BNP och sånt utan jag berättar mer om stämningar känslor och upplevelser.

IMG_6906_1024Detta är min bild av thailand och då har jag ändå inte nämnt dom fantastiska vackra stränder som erbjuds, för hur märkligt det än låter och hur mycket jag än kan hänföras av de turkosa och beigevita vyerna som är så vackra att det gör ont i hjärtat, så är det till dom andra ställena jag längtar när jag längtar till Thailand, till Bangkoks smågator och hetta eller någon liten dammig byhåla med små restauranger med kitchiga plastdukar och röda plaststolar, Det är mitt thailand som jag alltid söker efter.

Det som kommer här efter är de inläggen som finns kategoriserade i vänster menyn, lättare att klicka där för att välja det du vill läsa…är lite struligt här innan jag fått ordning på alla ”knappar” 🙂

Jaha då var det dax för första Blogginlägget, som jag sagt förut så kommer det inte bli så ofta när vi inte är ute och reser eftersom det är det som är grejjen…en reseblogg :-). Det kan dock komma in nya tips och trix under tiden.

Men det jag tänkte säga nu var att sidan inte är riktigt klar än, vissa funktioner är inte riktigt igång men det kommer vartefter. Det går ändå att klicka runt och kolla på det som finns hittills. Tyvärr är den ej heller mobilanpassad än och funkar hjälpligt på ipad men det ska väl också funka så småningom. Så välj dator om du har möjlighet.

Vår nästa resa är i alla fall bokad och det känns fantastiskt, vi åker till Bangkok den 12 januari och hem den 18 mars.

Min plan så här långt är att det blir mycket tåg, mycket fastland alltså, men självklart lite öliv också, en del nya, och antagligen några favoriter i repris.

Förhoppningsvis så kommer min dotter Molly och hennes kille Victor att gästblogga lite under november och december när dom är i Thailand, lite kul att se deras syn på saker och ting.

När jag får igång ”kontakta mig” knappen så är ni hjärtligt välkomna att höra av er om jag missat nåt eller om ni har andra synpunkter, tror dock att det går att kommentera inläggen.

 

 

Ranong

Ranong 2014, 2015

ranong kopiaTill ranong kan man ta sig både med inrikesflyg från Bangkok för billig peng, och med buss från både Bangkok eller om man kommer nerifrån landet.

Anledningen till att man besöker Ranong är oftast att man är på väg någon annanstans till tex. koh phayam eller koh Chang (väst) eller kanske måste göra ett sk visarun till Burma.

Första gången vi var där var 2014 och vi stannade bara en natt då på vår väg till Koh Phayam.

ranongDet var en ganska typisk mindre thaistad, ganska mycket trafik, lite restauranger och affärer som sålde plastbunkar, husgeråd och sopborstar typ.

När vi kom dit andra gången ett år senare kändes det som om det hänt jätte mycket.

Mer affärer, fler restauranger och massor med folk, men fortfarande inte jätte turistigt.

Redan första gången där råkade vi stöta ihop med mr Pon http://www.ponplace-ranong.com/ 

Han driver en ”håliväggen” ställe i Ranong, där kan man få hjälp med allt, till och med en bit mat om du är hungrig eller en kall öl.

han driver taxi rörelse och ordnar med båtbiljetter till öarna runtikring, bokar boende om du önskar, bussresor eller flyg. Så ett tips är att söka upp honom om ni behöver hjälp med logistiken när ni är där. 

Ranong 1Senast vi var där 2015 så stannade vi i 3 nätter så vi hann göra stan lite, det finns inte jättemycket i själva stan att se, det fanns en marknad som var lite kul att mingla runt på där det såldes allt, mat, blommor, prylar och kläder och på kvällarna fanns det ett ganska stort utbud av restauranger.

Men har ni tid så kan man helt klart offra en extra dag där innan man ska dra vidare…tre var lite mycket 🙂

Phuket

Phuket 2001 2004 2006

Phuket var vår första bekantskap med thailand, vi hade bokat en två veckors charterresa till Kamala i Phuket, vårat hotell låg inte på stranden utan en bit upp men var fantastiskt stort och fint tyckte vi, kamala bay garden hette det och hade en fantastisk pool, vi stortrivdes.

På promenad avstånd låg stranden lång och fin och i princip folktom.

En lite längre promenad tog oss till Kamala village som var en mysig liten by med lite restauranger och sparsam shopping.

Vi gjorde dagsutflykter till när liggande Beacher som Kata, Karon och Patongbeach.

Patong var den stökigaste av dom tre, med solstolar och mycket båtar i vattnet, mycket kommers i byn/staden och man kunde redan då se gator där barer var lika med prostitution, men det var inte på något sätt att man kände sig obekväm konstigt nog.

När vi  någon gång av misstag råkade förirra oss in på för oss ”fel”gata, blev vi vänligt men bestämt upplysta om att vi skulle vända om med barnen.

Även om Patong då var mycket lugnare än vad det är idag så var det ändå ett ställe vi inte var så förtjusta i, det funkade att åka dit på eftermiddagen för lite shopping men vi skulle inte kunnat tänkt oss att bo där.

Karon beach bodde vi på ett par nätter vid jul 2004 och vi trivdes rätt bra där, det var liksom lite mer happenings där för ungarna och sånt var ju viktigt för oss då, (vi lämnade Phuket/karon på juldagen för Phiphi island)

Stranden var fin och med ett fåtal solstolar och parasoller, shoppingen var bra och det fanns då i alla fall en slags inomhus marknad med försäljning av t-shirts och allt sånt som brukar finnas.

2006 gjorde vi bland annat ett stopp på några dagar på Kata beach det var våran första resa tillbaka till Thailand efter tsunamin och vi var väl inte riktigt som vi brukade utan vi var nog lite försiktigare överhuvudtaget och stämningen var rätt låg till att börja med. /

Men trots det så tror jag att vi gillade kata ganska bra, den kändes något mindre den stranden och den byn än dom andra, inte så mycket mer än en shoppinggata ovanför stranden, men det var då.

Det finns även en lite större stad på Phuket som kan vara värd ett besök, Phuket town, avstånden är ju inte så stora så man kan ju passa på att se så mycket som möjligt när man ändå är där.

Det har ju gått några år nu sen vi var på Phuket senast och ärligt talat så kommer jag nog inte att återvända, det var mycket då och vad jag hört så är det alldeles för mycket nu.

Det är lite sorgligt för det var ju ändå här allting började när vi förälskade oss i Thailand och dess innevånare, så en liten blygsam plats i mitt hjärta måste jag nog trots allt reservera för Phuket, men jag vill nog minnas det lite som det var, det får räcka så.

Pattaya

Pattaya 2013

Jaha vad ska man säga.. då har man hållit på att fnysa o ojja sig om Pattaya i flera år utan att överhuvud taget satt sin fot där, men nu skulle det bli ändring på det, jag vill ha på fötterna när jag pratar om nåt.

Vi hade nån vecka kvar innan vi skulle till Bangkok för vidare färd hem.

Vi anlände ganska sent på kvällen vill jag minnas och blev avsläppta efter vägen vid någon bensinmack och vi började gå åt det håll som såg ut att ha mest bebyggelse, vi hade verkligen hamnat i utkanten av vad som borde vara Pattaya.

Det dyker upp lite hotell och guesthouse när vi går runt i väldigt folktomma kvarter, men antingen är det stängt eller fullt.

Det vi tillslut hittar är ett hotell som vi redan innan ser att det är way off vår budget, men det känns som om valen är få och klockan sen så det fick bli detta i våra ögon lyxhotell tror det kostade 2000 bath/rum, vi checkar in och än så länge har vi inte sett en skymt av det beryktade Pattaya.

När morgonen kommer och vi ätit frukost så bestämmer vi att ”ungarna” får stanna vid poolen (nån ska väl nyttja detta fina hotell) och jag o mannen börjar gå för att hitta något billigare och liksom ”hitta” staden.

pattayaI början av vår promenad ner mot vad vi tror är vattenhållet, ser Pattaya ut som vilken thaistad som helst, små affärer som säljer diversegrejjer, lite mathak blandat med moppeverkstäder.

Det är först när vi kommer ner till vad man skulle kunna kalla strandgatan (om man nu skulle ha kunnat se stranden) som Pattaya lever upp till sitt rykte, i allafall synbart, det har säkert funnits innan också men lite mer i skymundan.

Nu däremot finns inget som är i nån skymundan..nu skyltas det med tjejer på varenda barskylt och det är nog få barer som har färre än 8 strippstänger, av stranden som enl google ska vara en av thailands finaste syns inte en skymt, barerna är liksom byggda på pålar ut över vattnet.

Vi inser att här går det ju överhuvudtaget inte att bo, ingen tillgång till stranden och var vill man ens gå ut efter mörkrets inbrott?, inte för att jag på något sätt skulle vara rädd det är jag sällan eller aldrig i Thailand men det skulle bara kännas äckligt, pinsamt och felplacerat.

Vi måste ju ta oss någon annanstans, nu hade vi sett färdigt och nu är åsikten om Pattaya min egen och ingen annans, Pattaya är inte bra!.

När vi stod där och såg villrådiga ut kom det fram en man och frågade om vi behövde hjälp och vad vi letade efter.

Vi förklarade att vi ville till nånstans där vi kunde bo och kanske få lite strand.

Han tipsade då om Jomtien det är dit alla åker för att sola och bada.

Vi haffade en taxi och gjorde en deal med chauffören om att till ett förutbestämt pris köra oss till Jomtien vänta tills vi hittat ett boende, köra oss tillbaka till Pattaya och hämta ungarna (som legat o gottat sig vid poolen hela dan) och sen åter tillbaka med oss alla till Jomtien.

Nakhon Phanom

Nakhon Phanom 2014

Nakhon Phanom ligger i nordöstra Thailand och har Mekongfloden som en naturlig gräns mot Laos.

Anledningen till att vi hamnade just där var egentligen att vi skulle hälsa på vänner i närliggande Ban Phaeng och efter som flyget gick till Nakhon så beslöt vi att stanna ett par nätter och ”göra stan”.

Vi kom dit i mitten av januari och jag kan säga att det var riktigt kallt, mitt på dagen när solen sken som mest kunde det kännas lite varmt ungefär som i sverige när den första vårsolen kommer, men nattetid var det ca 10 grader bara.nakhon phanom

Staden är en lite mindre halvsömmnig stad med blandad bebyggelse, inga eller få turister vilket då innebär låga priser och ett helt annat utbud vad det gäller shopping, själv tycker jag det är jättekul att komma till dom här ställena som är lite mer Thailand, även om jag älskar öarna och många av dom vanliga resmålen, så är det lite härligt att få mixen av bägge typer av upplevelser.

Längs Mekongfloden fanns en strandpromenad och det kändes faktiskt lite kul att gå där och flanera och se Laos skymta på andra sidan, IMG_3793_1024tyvärr blev det inte så denna gång att vi tog oss ut på vattnet och över till Laos, det får bli en annan gång. Och då kommer jag att kolla upp vädret innan eller komma bättre rustad med kläder som står pall för en ”frostnatt”.

Mae Phim

Mae Phim  2014

mae phimTill Mae Phim tog vi oss med songthaew från Ban Phe (efter att vi varit på koh Samet), det är en slags lokalbuss som ser ut som en jättestor tuk tuk, den stannar när man vinkar på den och man berättar för chauffören vart man ska..sen hoppar man på där bak.

Det kan vara rejält trångt ibland, sen vill det ju till att man vet åt vilket håll man ska från början men vi frågade oss fram, kostnaden brukar aldrig hamna över 100 bath.

Att vi ville till Mae Phim från början var för att det var ett sånt där ställe som google lyckades skaka fram till mig.

Väl på ”bussen”bar det av och vi visste faktiskt inte alls var vi skulle plinga för avstigning eller om den bara stannade när vi skulle av, eller hur vi skulle veta när det var rätt ställe den stannat på.

Det vi visste var att det var hyfsat långt så vi hade lite tid på oss att se hur andra gjorde som hoppade av och på efter vägen.

Det är bara  vi och en thaitjej kvar när hon tittar lite frågande på oss och undrar vart vi ska medan bilen rullar på. Jag svarar Mae Phim och det visar sig då att vi är framme, jag plingar och ett tu tre så står vi där på trottoaren med våra ryggsäckar och ser bortkomna ut.

Allt som finns så långt ögat kan nå är en ganska bred och trafikerad gata, en oändlig strandpromenad och nedanför den en lång strand o vatten.

Det är bara att börja gå.

Även om vägen ser oändlig ut så kan vi se lite längre fram att det blir fler och fler folk ju närmre bebyggelse, förutom stora kontorskomplex och liknande vi kommer.

Där sitter det hundratals människor och har picnic mitt på gångvägen och ner mot stranden.

Det är nämligen helg så alla helglediga thailändare har tagit sitt pic o pack och dragit ut för att äta och festa och slagit sig ner här.

Vi blev ju inte dåligt uttittade när vi kom hasande med våra ryggor, och det vill jag lova att även om thaiare nästan alltid jobbar..så när dom festar då festar dom på riktigt no tjafs!..det var ”chock dee khaa”  (skål) för hela slanten alla var glada och välkomnande.

Vi trasslade oss igenom festligheterna och såg till slut ett vattenhål att slå oss ned vid och samla kraft och finna på råd vart vi skulle bege oss.

Det visade sig att nu var det inte långt kvar till den riktiga byn som enligt google skulle vara en genuin fiskeby.

Vi hittade ett guesthouse som vi flyttade in i, och stannade i ca 4-5 nätter.

1948229_10152056547364069_860652778_nVi hyrde som vanligt moppe för att komma runt och se så mycket som möjligt, men kvällarna tillbringade vi i byn, botaniserade utefter huvudgatan som efter ett par dagar blev ganska trist, den kantades av fisk och skaldjursrestauranger som vid första anblick såg tämligen likadana ut och ibland dök det upp en tyskrestaurang och ibland ett svenskhak som ett pittoreskt inslag.

På fiskrestaurangerna fanns mycket gott på menyn som musslor o snäckor av alla de slag och även dolksvans om man känner sig sugen att testa det.mae phim kopia 2

Själv var jag väldigt nära, men efter lite funderingar hit och dit kändes det fel att döda detta coola djur (dom var dessutom levande i ett akvarium på restaurangen ) bara för att äta dess rom..som dessutom ska vara äcklig enligt min kompis google.

Tog man sig runt bakom huvudgatan kändes det väldigt genuint, men på huvudgatan kunde man köpa pizzor och semlor.

Det bor många säsongsboende västerlänningar i små samhällen en bit ifrån själva byn och dom kommer in till stan på kvällarna för mat och eventuellt lite shopping i sina privata moppetuktukar vilket i och för sig verkar coolt att ha.

mae phim kopiaStranden i själva byn är låång, men täckt av parasoller som ett tak, alla går i princip omlott som sig bör på thailändarnas stränder, och utmed stranden finns många små matvagnar.

Man kan åka till närliggande populära stränder som coca cola beachen och kens och kims beach.

Dom brukar beskrivas som thailands finaste fastlands stränder men jag tycker att dom är väldigt skräpiga som dom flesta fastlandsstränderna i den bukten.

Absolut har ni gott om tid och ändå åker den vägen så varför inte stanna till i mae phim ett par nätter men jag skulle personligen inte ha det som mål.

Koh Tao

Koh tao 2008, 2012

154397_10151223364329069_996591848_nDom gånger vi besökt koh tao har vi tagit buss från Khaosan, vi har köpt buss och båtbiljetter direkt på lomprayah´s kontor som ligger på en bakgata vid khaosan och på deras hemsida http://www.lomprayah.com/ww/

Första gången hoppade vi av i hua hin och stannade där en natt och fortsatte färden morgonen efter.

Andra gången åkte vi nattbussen direkt till Chumporn där båtarna går ifrån.Den bussresan var helt ok, fast det var natt, stor buss med bra säten som gick att fälla till nästintill liggläge.

Det är båtresan som är den verkliga utmaningen, den är nog t.o.m ökänd, vet man med sig att man har lätt för att bli sjösjuk ska man se till att förbereda sig på att det blir ingen lek.

Om man vet att sjösjuke piller funkar, ta det i tid.

Annars är tipset vi fått från säker källa, Alkohol!!..och det är lite logiskt när man klurar på det, eftersom det sägs att det är personer med bra balanssinne som blir sjösjuka, då borde ju alkohol som man faktiskt får dåligt balanssinne av funka..eller?

Båtarna är katamaraner och väldigt sjösäkra men väldigt gungiga, personalen jobbar för högtryck med att dela ut kräkpåsar och mintolja hela resan.//

2204_48976774068_8008_nVi har gillat koh tao bägge gånger vi varit där och vi har båda gångerna bott på sairee beach.

Den beachen är kanske inte så mycket att skryta med men byn och strandgatan var mysig.

Här har vi tyvärr inte hyrt moppe eftersom vi bägge gångerna åkt hela familjen och vi har fegat lite där just med moppe och ”ungarna”. Så det vi har sett är inom gångavstånd..men vi är duktiga på att gå.

599812_10151223382029069_636376309_nDet har som på alla andra ställen hänt en del mellan -08 och -12, det var lite lugnare första gången vi var där, men absolut ok andra gången också.

Jag tror att många som åker hit gör det för att dyka, ta dykcert och/eller att festa, så det är nog övervägande ungdomar.

Jag har ju bara bott på sairee beach, och i byn runt i kring har jag tagit många promenader, det finns mycket restauranger i området så utbudet är stort, efter strandgatan och ut mot stranden finns många restauranger/barer som senare på kvällen byter skepnad till nattklubbar med högt i tak, hög musik, buckets, öl och lustgas på menyn.430800_10151223380834069_1601427621_n

Gillar man att gå, så är promenaden efter vattnet in till stan Mae Haad, en lagom sysselsättning.

Det är en liten stad men med ganska mycket aktivitet. Det är hit man anländer när man kommer till ön och det är här man lämnar.

Många dykbåtar utgår även härifrån vilket gör att många av dom som kommit till koh Tao för att just dyka bor och hänger i Mae Haad.

3816_10151223381014069_587198687_nDet var på koh Tao min äldsta son tog sitt dykcert, och på sin första dykning därifrån fick stifta bekantskap med valhajen.Det var på koh tao min dotter fick sin första tattuering och min mellan son fick sin andra.

Det är naturligtvis mycket jag inte sett på Tao eftersom vi ej haft moppe och koh Tao har vad jag förstår många fina stränder som jag missat, det får bli ett mål att åka dit igen och utforska ön på riktigt, då lovar jag att komma med en uppdatering.

2204_48970814068_8217_nUtanför Koh Tao ligger en sagolikt vacker ögrupp Koh Nang Yuan, bestående av tre små öar som knyts samman av sandbankar, hit kan man göra dagsutflykter, (det finns visst ett boende på ön som är ett dykresort ) Det är magiskt vackert och många letar sig hit så det kan vara mycket folk.

Det tas även ut en avgift när man går iland, kommer ej ihåg nu hur mycket kan tänka mig ca100bath men som sagt minns ej. Det kan vara bra att veta att man inte får ta med sig några flaskor, burkar eller plastpåsar till ön så det är ingen ide att ta med matsäck över dan, detta är för att gynna miljön på ön…men jag kan tänka mig att öns enda restaurang gynnas en del också..

Koh tao är absolut värt ett besök, och då kanske i kombination med sina grannar, Koh Phangan och Koh Samui. Dit det dagligen går flera färjor.

Tycker man att båtresan till koh tao känns avskräckande är ju alternativet att flyga med Bangkokair till Koh Samui och sedan ta dom kortare och lugnare båtresorna till Koh Tao.

Av dessa tre öar så är hittills koh Tao min favorit, längtar redan efter att få utforska den mer.

Koh Surin

Koh Surin 2015

Till Koh Surin kan man ta sig med båt från dom flesta orter på västsidan, eller som vi gjorde från koh Phayam på vår väg ner till khao Lak, ( båt från phayam till Surin, båt till fastlandet och vidare buss till khao Lak.)

11009948_10152805489589069_6333790087348288288_nNär vi kom fram till koh Surin på eftermiddagen möttes vi av det där fantastiska ljusturkosa vattnet som man inte tror är på riktigt, och det var strålande sol.

Vi bestämde oss för att ge oss ut på snorklingen dagen efter och ägna eftermiddagen och kvällen till att göra oss hemmastadda, äta och hänga på campen lite.

Och camp var precis vad det var, nu vet inte jag om det fanns något annat boende på ön, men vi bodde på en slags camping.

Tält, sovsäck och ett 8 mm liggunderlag gick att hyra på plats.

Det var ganska mysigt och riktigt häftigt att sova i tält vid strandkanten vid ett av världens vackraste vatten, men jag kan ärligt säga att 8 mm på betonghårt packad sand är jätte jätte hårt.koh surin

Den natten stod regnet som spön i backen och dagen efter när vi skulle åka på vår timeofalifesnorkling var himlen grå och regnet hängde i luften. Detta gjorde ju att snorklingupplevelsen blev lite annan, vattnet var inte längre turkost det var ljusgrönt och sikten inte den bästa tyvärr, jag lyckades i alla fall se lite firrar, bla. ett gäng clownfiskar som lekte kurragömma bland havsanemonerna och en muräna som stack ut sin läbbiga nuna ur ett hål.

Vi tyckte att själva stället, campingen, var lite stelbent och trist. Restaurangen hade öppet vissa tider, många som var där kändes väldigt hemtama och hade koll på hur allt funkade, många hade egen mat med och åt som på en rastplats.

Det var som ett slags kupongsystem som gjorde att allt kändes väldigt bakvänt och krångligt, man gick till en disk och köpte kuponger och sen några meter därifrån handlade man för dom, men ja ja det skapar ju arbetstillfällen.

Om vi åker dit igen i hopp om finare väder så är vi ju lite förberedda på upplägget och då känns det kanske bättre, men för oss då kändes det lite märkligt, det blir ju mörkt fort och VÄLDIGT mörkt blev det.

Elen stängdes någon gång där i det mest svarta och det blev knäpptyst och natti natti liksom, alla ”scouter”drog sig in i sina små kamouflagefärgade iglootält och inväntade soluppgången. Morgonen efter lämnade vi ön för vidare äventyr i strålande sol såklart..men jag är inte bitter..