Kategoriarkiv: Thailand

Från orkidéer till tussilagos

Postat av
4

Oj oj vad Bangkok är förändrat, covid och restriktioner verkar ha slagit hårt mot Änglarnas stad, åtminstone i områdena i och ikring Khaosanarea. Det är väldigt lite folk i rörelse i Bangkokmått mätt, man kan gå obehindrat på trottoarerna utan att kryssa mellan moppar och försäljare, till och med trafiken på gatorna är mindre, många ställen ser tillfälligt stängda ut och andra är stängda och borta för alltid.

Vi tog även en sväng ner på självaste Khaosanroad en kväll, och där har det slagit slint totalt. Där brukar det ju vara rejält högljutt i vanliga fall och galet mycket folk så att det knappt går att ta sig fram kvällar och nätter. Nu är det glest mellan flanörerna, de man fick väja från nu var de såkallade ”inkastarna” som står mitt i gatan och försöker ragga kunder till sina restauranger och barer, dom var fler än flanörerna. Och ljudnivån…jag menar LJUDNIVÅN!!! den var totalt galen. Den var ju crazy före covid, men nu har den gått helt bananas.
Dom har högtalare stora som friggebodar och gör allt för att överösta varandra. Känslan när man går där är helt surrealistisk, det folktomma och den desperata blandningen av 20 olika låtar spelade samtidigt på en obegriplig decibel.

Vi vandrar och vandrar, dom här ovana kropparna som har förflyttat sig på moppe i sex veckor är helt förvirrade, fötterna skriker i flipflopparna. Men det är ju så härligt att gå runt på Bangkoks gator, titta in i små shoppar och kika i alla små matstånd på bakgator och vid floden. Huvudet och ögonen vill mer än benen.

Jag tar gärna en timme vid poolen om dagen, skönt att suga i sig lite sol    ((utan munskydd ) varvat med bad…Rickard solar ju inte så han är antingen ute och går själv eller ligger och googlar i AC:n på rummet under tiden

Vi har börjat tejpa våra fötter som maratonlöpare för att klara av våra strapatser och tuktuk förarna ropar sig hesa efter oss, som dom ser som lätta byten, men ack nej vi ger oss inte så lätt. Det är ju så mycket roligare att gå än att åka, då kan man ju stanna till överallt där man vill,

Vi hade ett litet projekt att hitta en restaurang som jag fått tips om från en annan blogg som enligt den hade ett slags speciellt torkat och friterat fläskkött med en speciell sås. Vi åt det en gång utefter en landsväg i Trat och sen dess har jag letat efter den maträtten var vi än har varit i Thailand, men aldrig hittat den. Så nu skulle det bli av, det blev en 2 km promenad till rätt pir närmast oss vid floden ( Thachangpier ) båtturen kostade 15baht ( under 5 kronor ) till Orientalpier.
Himla mysigt och billigt färdsätt måste jag säga. Sen blev det ytterligare en promenad med hjälp av googlemaps på nästan en kilometer…låter kanske inte som någon maratoninsats, men jag lovar att det var svettigt.

Vi hittade Jacks bar som ligger vid flodkanten i skuggan av det flotta hotellet Shangri-La. Restaurangen ser ganska oansenlig ut med blandade plaststolar och allt väldigt thaistyle.

Fläsket fanns på menyn och lyckan var fullständig. Det var mycket folk på restaurangen och tyvärr tror jag att finhotellet brevid hade trissat upp priserna lite, men det är klart… kan man ta betalt så gör man. Det var lite för dyrt för att vara den typ av ställe, men läget är fint och stämningen mysig så ja ja det är väl så det blir tillslut.

Jag är ändå nöjd med utflykten och det är alltid roligt när man har ett mål när man är ute och turistar. Det blev en båttur tillbaka också, men när vi landade vid vår pir kände vi att det var dags att bekänna färg, tuktuk förarna ska ju också leva, så svettiga, fotömma men nöjda åkte vi hem med stil och kastade oss i poolen.

Vi har nu hittat ett till favvo ställe att äta på, tillräckligt nära hem och tillräckligt långt i från kaoset på Khaosanroad.

En parallellgata till K-road, kanske mer en gränd än en gata, Den heter Saffron, själva köket består närmast av ett par träskivor upplagda på en ställning med plastvepor som färgglatt visar menyn i bilder. På 5 kvm med ett par gasolwokar trollar man fram uppskattningsvis 30 olika maträtter som är supergoda, på samma yta diskas det och förvaras  råvaror i påsar och i en gigantisk frysbox. Och allt detta i blixtens hastighet. Det är inte utan att man blir imponerad, för mig tar det  i snitt en timme att ”trolla”fram en rätt på en induktionshäll. 
Dagarna rullar på snabbt och nu är det dags att lämna för avfärd hemåt, det har varit en lite annorlunda resa för oss den här gången, det blev inte riktigt som vi planerat, lite pga av vädretsmakter men även pga pandemin.

Thailand är sig likt men ändå inte. Det är mycket lugnare än vanligt..vilket är rätt skönt, men samtidigt så sorgligt, man tycker så förtvivlat synd om alla människor som förlorat så mycket, förlorat sina inkomster, förlorat sina verksamheter. Hur ska dom orka börja om från början, och dom som fortfarande är kvar vid sina shoppar, stånd och restauranger hur länge ska dom orka vänta innan folk kommer tillbaka.
Jag vill verkligen på nåt sätt övertyga alla om att det är värt allt krångel med papper och tester…så fort man sätter foten på Thailändsk mark var allt strul glömt. Munskyddskravet funkade bra för det mesta, har nog mest lidit av det i Bangkok..men man får se till att äta eller dricka nåt hela tiden ha ha för då behöver man ju inte ha det på och mat finns det ju fortfarande i varenda gatukorsning så det är ju inget problem.

Och häromdagen ryckte dom av silvertäcket på en av folkabussarna på soi Rambuttri och ställde ut plastpallarna, det var lite som att se vårens första tussilago, lite framtidstro i allafall i den här delen av världen.

Hur det kommer att kännas när vi kommer hem vad det gäller ”framtidstro” får vi väl se med tanke på hur det ser ut, det kanske inte kommer att räcka med tussilagos där, med kriget härjandes hos våra grannländer. Att vårat flyg kommer att ta drygt 13 timmar hem på grund av en ”liten omväg” är i sammanhanget en skitsak, vi har ändå ett hem att åka till.

Som vanligt vill jag tacka alla nya och gamla vänner som vi träffat under dom här varma o goa veckorna och alla ni som varit med oss här på bloggen, nu packar vi ihop och reser hem…och planerar för nästa resa och om vi alla önskar riktigt hårt så kommer det nästa år att vara fritt från pandemier och krig.🙏☮️ PEACE OUT pop gun mai, vi ses igen.

 

 

Koh Por Lagoma äventyr när dom är som bäst

Postat av
Svara

Nu har vi varit ute och luftat oss en del…ja nästan friluftat oss kan man säga. Vi tog en heldag med några kompisar och hyrde en longtailtur, runt Koh Lanta, fast vi modifierade den lite.

Så himla mysigt och kul. Vi åkte med Raksabai adventure boat trip, och jag kan verkligen rekommendera dom, super trevliga och sköna människor, och för er som kan tycka det är jobbigt med engelskan kan jag säga att hon är svenska och han pratar lite svenska.
Vi gjorde lite stopp på bla koh Por och koh Bubu där vi även tog ett matstopp som ingick i trippen även maten var top notch och vällagad.

ibland stannade vi till och badade från båten också.. ja en kanon dag, vi hade sol halva dagen och andra halvan regnade det, men det gjorde inget vi hade mysigt under presseningen i båten…och bada fast det regnar det funkade fint.

Vi blev konstant matade med frukt, och dricka fans på båten att köpa. Det fanns till och med tillgång till ”toalett”för oss tjejer vilket kan va ett problem där det finns tillgång till dricka. Och jag säger bara det,  på riktigt världens bästa lösning!!..en ”hemmabyggd”shewee eller shepiii kanske man kan säga, en uppklipp plastflaska. Så himla bra! den kommer jag absolut att härma. Ja ni hör ju en riktig kanondag.

Det som också hände var ju att när vi klev iland på koh Por så passade vi på att boka en natt där till dagen efter. Så nu har vi en minivacation i vår annars så hektiska tillvaro ( obs ironi ) Vi blev idag upplockade vid piren i Lanta old town av en Longtail som kom från Kaseem Homestay där vi bokat en natt,

Ön ligger strax utanför Lanta så det är en kort tripp. Vår bungalow ligger precis på stranden jätte mysig, el finns och fläkt, men ej toalett, men man använder ägarnas toa som ligger på tomten och det funkar bra, den saknar dock rumpdusch och spol, så det är en med hink o skopa.

Vi blev direkt erbjudna att hänga med ut och fiska med dom, men det hoppade vi, men vi lånade deras moppe och åkte en sväng på ön, blev dock inte så långt då regnet kom.
Det lilla vi hann utforska var att det var mycket gummiplantage och djungel med lite enkla hus här och var.
Ön är muslimsk så det finns inte alkohol att köpa så vill man ha en öl till maten så får man ta med egen att dricka men endast på homestayet, och gärna i blå plastmugg.

Annars är det jätte mysigt och gulligt med små lampor i träden och i Bungalowen och alla är jättegulliga. All mat ingår i priset föresten, och eftersom det hade bestämt sig för att regna när vi skulle äta vår ganska sena lunch ( vårt fel för vi ville bada o åka moppe å sånt ) så bar dom upp bord o stolar på vår veranda där vi blev serverade krabbor och räkor till Rickards förskräckelse…och som tur var även två kycklingklubbor.

Kyckling klubborna fick ju Rickard såklart och jag fick ta mig an sjögrejjerna och han har återigen bedyrat hur glad han är att han har mig.

Och jag kan inte annat än att hålla med den här gången. Krabborna krävde en viss ”finess” att attackera. Vi pratar alltså utan nötknäppare att knäcka skal med och nåt verktyg att peta ut köttet med, de bestick som erbjuds här är sked och gaffel….i Aluminium!!. Allt som allt blev det en kladdig historia, men jag gjorde det, det var gott, men det bästa av allt var att ingen behövde tappa ansiktet.

Det blev en fortsatt regnig eftermiddag men mysig ändå, och på grund av regnet så fick vi kvällens Bbq nedanför våran veranda där det stack ut lagom mycket tak för att hålla grillen torr, mat temat var typ samma som lunchen, kyckling ( i form av spett ) havsgrejer i form av fisk och bläckfisk. Galet mycket mat och gott.

Sen är det ju inte så mycket happenings på en sån här ö, någon går till vattnet med pannlampa o fiskegrejer, någon annan kryper in i sin longailbåt och gör natt, och katterna hoppar upp på bordet och käkar upp fiskresterna inget går till spillo. Och som alltid så slås man av tanken att så här ser dagarna ut på en sån här ö, minus oss då såklart, man fiskar och håller på med nät och försöker få ihop tillvaron även när det inte kommer några svennebananer och bor i ”bungen”. Och hur ser det ut under regnperioden?! När det stormar och faller ner palmblad, kokosnötter och grenar och i hus som har total ”öppen planlösning”?…men som sagt sådär tänker jag nästan alltid hur allting bara fortgår när man har lämnat en plats…man själv är inte universums mittpunkt…vilket man ibland verkar tro när man är mitt uppe i sitt vardagskaos.

Nu kryper vi in i vår lilla koja för natten och ni anar inte hur gärna jag hade velat ha en sådär shewee nu, jag bävar för att behöva gå ut och pinka inatt.

Och jag tror det kommer bli en tidig revälj i morgonbitti, jag har nämligen sett ett gäng troligtvis morgonpigga grabbar som promenerar omkring utanför fönstret…

 

Efter regn kommer sol…det är sen gammalt

Postat av
Svara

Nu har kallfronten från china dragit förbi forhoppningsvis och solen har återvänt, underbart. Och som om det inte vore nog så har kocken(?!) varit och lagat vårat tak så nu kanske det håller tätt till nästa gång regnet öser ner. Så som ni märker så ordnar allt upp sig till slut

Vi har vinkat hejdå till ett par vänner och hälsat nya välkomna. Vi klurar lite på hur vi ska tillbringa våra sista två veckor som är kvar, men har väl inte riktigt bestämt oss, vi får nog suga lite på den karamellen. Det ser ju inte riktigt ut som det brukar göra i Thailand, visserligen är vi ju fria att åka vart vi vill nu, men det är ju mycket mindre folk här nu än det var när allt var som vanligt. Många ställen är ju borta eller stängda.
Så att åka runt till dom mindre öarna känns inte så lockande, eftersom det förmodligen är ganska folktomt, och även fast vi inte är så kräsna så vill man ju ha lite liv och rörelse runtikring och valmöjligheter på mat och boende, men som sagt vi klurar, och vi sitter ju inte i sjön direkt, Lanta är ju fantastisk.

Vi har varit och hälsat på dom ”nyanlända”, dom har ett hus på Klong khong stranden, jättefint med pool. Så där har vi haft poolhäng en dag..och till och med jag badade fast jag är badkruka, men det ska erkännas att det tog ett bra tag innan jag föll till föga och klev i…och största anledningen var nog att jag ville vara med, kändes lite ensamt när dom andra försvann i vattnet.
Så igår fick vi en rejäl dos av sol, och skinnet känns sådär lite trångt ni vet, men det är verkligen en känsla som jag längtat efter.

kvällen och middag tillbringade vi med diverse godsaker på ”kycklingstället” där vi även jämförde solbränna och vem av oss som det var mest synd om, samtidigt som vi konstaterade att vi var riktiga ”solamatörer”

Det var inte ett svårt beslut att fatta dagen efter att beachhäng var uteslutet, men skugga och fläkthäng är ju också mysigt och samtidigt lite skönt att veta att det är ok att ta det lugnt och vila skinnet.

Det är konstigt det där när det är 14dagar kvar av vår resa då är det alltid som om man känner att tiden liksom krymper, vi börjar prata om Bangkok och hur vi ska ta oss dit?, hur många dagar ska vi vara där? Och när vi börjar bakifrån och bestämmer oss för antal dagar… då bokar vi det hotell vi vill ha där, och swish så är vi 4 dagar närmare avresa, och då vet vi plötsligt vilket datum vi kommer till Bangkok…och då bestämmer vi oss för resesätt..nattåg från Trang, och då plötsligt är det bara sju dagar kvar tills det går..oj hur ska vi ta oss till Trang?…vill vi stanna till på vägen någon dag? Och då helt plötsligt så bör vi nog Lämna Lanta om senast 7dagar.
Så då känns det som om dom där 14 dagarna reducerades till typ 4.. och resten är bara en transportsträcka till den obevekliga hemresan, en trevlig och mysig transportsträcka förvisso..men ändå.

Vi har ju haft lite strul med våran ”bunge” diverse vatten problem både in och ut..in genom taket och toaletten och inte ut genom duschen, men allt har ju löst sig med tiden, Men det har även varit lite dörr problem, karmen är lös så det har varit lite knepigt när man gått ut och in eftersom man måste hålla i karmen när dörren är i rörelse, så idag har vi bytt hem.. några meter, men oj va mycket prylar man har samlat på sig under tiden, det blev några vändor med påsar och grejer men nu har vi boat in oss igen och har även haft en liten spontan”inflyttningsfest”.

Det kändes lite stelt i morse vid frukosten med ”nya” grannen, men vi bad om ursäkt för att vi varit stökiga kvällen innan, vi vet ju att det är lyhört och vi brukar inte stimma sent, vi är ju riktiga tröttmössor annars. Men vi har lite dåligt samvete faktiskt. Men idag är en ny dag så no hard feelings från henne som tur är.

Kallt och blött

Postat av
Svara

Koh Lanta har levererat några soldagar som det brukar vara med sol, en skvätt regn och sol igen. Men nu dom senaste dagarna har ”skvätten” tagit över totalt, och nu kan vi också konstatera att det inte bara är toalett och dusch som har problem var, om och hur vatten ska distribueras eller inte. Taket läcker gravt in vatten i badrummet, vi har att göra med ett litet privat vattenfall. Det i sig är ju inget jätte bekymmer nu när vi vet att just där kanske vi inte behöver förvara våra necessärer.

Dagarna har varit extremt lata, rörelserna har bestått av promenad till stranden, 100m, ett par ”yogaövningar”typ kissande hunden när man vältrar sig över från mage till rygg och från rygg till mage…och promenad tillbaka till ”bungen”100m. Ni är säkert många där ute som inte kan leva utan en redig powerwalk på stranden i soluppgången och ivrigt väntar på att testa dom nya padelbanorna som nu även poppat upp här på ön (har jag hört). Och jag önskar verkligen att jag vore en av er…eller åtminstone hade en liten skärva av det drivet, men Näe jag får hålla tillgodo med att vara jag.

Bjuder på denna😅extremt fördelaktiga bilden av ”jag”….är lite extra nöjd med frisyren faktiskt 🤣

Vi bor ju som nästan alltid på den vägen ner mot longbeach som i folkmun kallas backbackervägen (för ett par år sen gick den även under namnet denguevägen) Det har ju både sina för och nackdelar, fördelar är att det känns nära till mycket och många små mysiga hak att hänga på både dag och kvällstid. Nackdel är att vissa kvällar är ganska högljudda, det funkar för min del för det mesta, jag har dock lite svårt för tecnomusik så dom kvällarna kan vara lite besvärliga.

Nu i efterdyningarna av covid-19 är det inte mycket som är sig likt, ”backpackervägen” som annars lyses upp nattetid av alla små coola reaggebarer är numera nattsvart att ta sig hem på om man varit ute på vift efter mörkrets inbrott. Det sitter några tappra utanför Alinas minimart i lysrörens sken, Alla andra ställen är sorgligt övergivna, halvt raserade av väder o vind och vägdammet ligger tjockt över inredning och kvarlämnade saker. Jag får lite rysningar och tankarna för mig till the aftermath av tsunamin 2004.

Jag hoppas av hela mitt hjärta att det kommer återuppstå igen, och att det inte bara blir rivet och ersatt av små mini ozon’s och liknande nattklubbar efter gatan eller att slingorna med glatt färgade lampor byts ut mot ilskna neonrör. Jag förstår någonstans att tiderna förändras och musikstilarna, men Aj vad ont det gör i mitt gamla hippiehjärta.

Efter åtskilliga resor i Asiens länder har jag nu äntligen lärt mig hur jag ska få rätt styrka på maten, lika ledsen som många blir när maten svider munnen, lika ledsen kan jag bli om jag får in någon curry eller chilirätt som smakar korvstroganoff eller köttfärssås, inget ont om dom maträtterna…men thaimat ska smaka thaimat tycker jag. Men nu har jag fattat grejen, man säger hur många chilisar man vill ha helt enkelt. Det har alltid blivit missförstånd annars, på vissa ställen betyder starkt bara starkt och på andra så betyder starkt mer starkt och ibland betyder det skitstarkt, så förvirrande. Nu när dom frågar säger jag bara tre chilisar, och alla blir nöjda o glada. Varför har ingen sagt det till mig förut? Så himla bra.

Idag har det varit kallt, regn och blåst i princip hela dagen och enligt folk på ön så är det kalla vindar från kina som är problemet, det har varit Hoodie på och lite gnälligt från min sida, Man blir liksom fast på stället, jobbigt att ta sig när det regnar hela tiden, och allt är konstant fuktigt även i bungalowen.  Och  det är geggigt på vägarna och leran sipprar mellan tårna på flipflopsen när man väl vågar sig ut för att äta eller göra nåt. Detta ska tydligen hålla i sig till på måndag så jag antar att det bara är att gilla läget. Over and out 

 

 

Som svensk sommar…fast varmt

Postat av
2

Börjar med att bjuda på en bild med blå himmel som jag tog när tillfälle gavs men förövrigt så fortsätter regnet att ösa ner, och istället för att gå på stranden och plocka snäckor sitter vi under taket på vår balkong eller ligger på rummet och planerar att fixa sopsäckar att trä på ryggsäckarna och regnjackor. För att kanske åka ifrån det värsta ovädret…det är liksom aldrig försent att ge upp. Ändå hoppas man hela tiden att det ska vända. Jag har aldrig under alla år i Thailand varit med om det här i februarimånad, det brukar komma en skvätt sen är det över.
Men nog gnällt om vädret nu, vi har det såklart bra ändå, man får tid att tänka och bara vara, och det är inte fy skam det heller.

Sopsäckarna och regnjackorna stannade inte på planeringsstadiet utan mellan skurarna försöker vi aktivera oss med korta små uppdrag, och ett av våra favorit uppdrag är att åka till någon närliggande ”plastic fantastic” affär, thailändarna kallar det rätt o slätt för market.

Det finns en eller ett par sådana på alla orter värda namnet. Där kan man hitta i princip allt, och då väldigt mycket plastprylar. Det är ren o skär lycka att botanisera i dessa ”affärer”. Det är sjukt billigt och färgglatt. Oftast ligger dom utefter trafikerade vägar så mycket av prylarna är rätt dammiga, men vad gör det? Det säljs ju även diskmedel och svampar där.
Så nu är reskläder införskaffade och sopsäckar till väskorna ifall det blir regn efter vägen när vi ska ut på vägarna igen.

Det har även blivit många middagar ihop med Eid och hennes familj, ibland gott och ibland lite för exotiskt, Rickard är glad säger han att han har mig som äter av allt det bjuds på, då kan han gå lite under radarn och peta med sitt ris utan att det märks så mycket. Men det är kul att testa på lite grejer man inte skulle komma på idén att själv beställa in på någon restaurang.

Det är ofta mycket olika musslor och krabbor inblandade i maten, och väldigt ”lätt” kokade ofta, vilket gör att smakerna blir väldigt fishy mot vad vi är vana vid, även mycket skal, och då menar jag inte bara på snäckor och musslor utan små rackarns krabbor som är uppshoppade med skal och allt, så det blir lite trixigt att äta för oss som är vana med korv och mos typ.
Men som sagt jag tycker det är kul och mycket är till och med gott, och på nåt sätt vänjer man sig, det ärj ju ofta så med smaker man måste lära sig och så är det hela livet, man börjar med majspuré och sen kör man bara.

Idag har det faktiskt varit lite sol så vi gick ner på stranden för första gången sen vi kom hit, jag solade lite och Rickard ”skuggade” lite och det var ljuvligt att få suga i sig lite energi. Sen blev det som vanligt lunch på vår balkong tryggt och säkert under tak, Hittills har den bestått av mamas nudelkoppar som vi tillrett med vår vattenkokare, men idag blev det lyxlunch, streetfood som vi inhandlade i gårkväll funkade kanon att äta kall idag, det blev kryddiga nudlar och små goda grillspett.

Jag ser nu att det här blogginlägget mest koncentrerar sig kring mat och väder, men är det inte så att semester ofta handlar om just det? Det är nästan definitionen av åtminstone svensk sommarsemester…alla bilder i kamerarullen föreställer människor som äter tillsamman på olika ställen och det mesta det pratas om är vädret…regn regn eller inte regn. Allt är i sin ordning med andra ord…vi gör allting rätt.

Men även om vi nu kommit fram till att vi har det rätt bra så känner vi att det inte blev riktigt som vi tänkt oss i Khanom denna gång, vi känner oss lite ”strandade” (kanske fel uttryckt ). Men en sak som då är så himla praktiskt när man reser på det här sättet är att man kan flytta på sig om det inte känns bra…och liksom byta sida, och efter att ha lusläst lite väderappar så har vi kommit fram till att i morgon ser det ut att vara lite uppehållsväder i allafall, så om allt går som det ska och vi kommer iväg hyfsat i tid så packar vi ihop och kör tillbaka till koh Lanta i morgon, eller åtminstone påbörjar återfärden. Det kommer nog ta ett par dagar eftersom det får bli som det blir, regnar det för mycket så stannar vi och slår läger efter vägen, och så är jag ju lite sugen på att se Thung Song igen.

 

 

Rätt som det regnar, kommer det en skur..

Postat av
Svara

Nu har vi installerat oss i vårat ”foreverhome” åtminstone för minst 10 dagar, det känns jättebra, vi har flyttat från Khanoms ”stadshotell”till ett mindre vid vattnet, åtminstone ser vi havet från vår balkong. Rummet är litet men rymmer det vi behöver, det finns AC och kylskåp…och håll i hatten 8!! Vägguttag!? Och för denna härlighet betalar vi 350 BHT (ca 100kr) natten.

Vi har varit och fyllt på vårat matförråd/frukostförråd och vi investerade också i en brödrost, den kanske vi måste ”vaska” när vi åker härifrån om vi inte får med den på moppen tillbaka till koh Lanta men det känns ändå värt eftersom i princip det enda bröd till vettigt pris här är formfranska ( annars får man leta upp nåt special bageri ) gemensam vattenkokare har vi tillgång till här, men jag tror att vi är dom enda gästerna så vi behöver nog inte köa till den.

Stället vi bor på heter Jambay, och vi hittade hit redan 2015, och då var det en jättemysig liten reaggiebar uppbyggd av drivved och snäckor, om man beställde nåt att äta så gick killen som jobbade där in bakom ett plank o kollade vad han hade hemma och så slängde han ihop nåt av det. Nu är det nåt helt annat det gamla är nästan borta, det finns en liten del av det kvar resten är nybyggt i betong och väldigt rakt och slätt…lite industriell look, jätte fint, men lite trist tycker vi. Jag tror ju att dom som kom till Jambay uppskattade stämningen och det lite enkla…men, men vad vet jag.

Vi trivs i alla fall på vår balkong med utsikt över allt som händer, vi har koll på alla hundarna, katterna och betongsvanarna och såna grejjer. Och vi somnar och vaknar till vågorna och alla ”djungelljud”som man har lite svårt att placera i faunan, man vet inte riktigt om det är apor eller fåglar, men det gör liksom ingenting det är själva blandningen som är som den finaste av konserter.

Igår kväll var vi bjudna på middag hos Eid som vi träffat många gånger här i Khanom och hon tycker alltid att det är lika kul att vi kommer och hälsar på, denna gång är det dock lite annorlunda eftersom hon skurit upp handen och är nyopererad. Hennes restaurang är tillfälligt stängd och det gröna nätet är draperat framför hela öppningen. Men 19.00 var det sagt att vi skulle komma och till dess hade hon beställt hem diverse läckerheter ifrån marknaden på andra sidan bron. Det bjöds på grillad fisk, hemkokad buljong, svampsoppa, musslor och papayasallad. Och även dessert i form av ananas, vattenmelon och mandariner. Det blev en trevlig kväll där vi stapplade oss fram mellan engelska och thai, och vi klarade oss undan regnet både dit och hem.

Vädergudarna har annars inte varit oss nådiga den senaste veckan det regnar och är mulet…eller som vi brukar säga..”bäst som det regnar, så kommer det en skur”..och precis så är det, det duggar lite hela tiden och helt plötslig öser det hejdlöst ner. Molnen hänger konstant grå och blytunga över bergen. Och det fläktar mer än behagligt hela tiden.

Men vilka är vi att klaga? vi har tagit oss hit, vi är friska och allt är nästan som vanligt och vi har semester…och till er därhemma som bävat för att vi ska komma hem solbruna och fräscha så kan jag lugna er, än så länge är det inte många solstrålar som har studsat mot våra vinterbleka kroppar.

Vi har även hunnit fira alla hjärtans dag, och som dom senaste 11åren så firar vi det någonstans i Asien…bortsett från 2021 såklart. Vi kanske firar den med lite mindre chokladpraliner, rosor och bubbel. Men en tre rätters blev det allt och den röda ishinken i plast lyser så fint i kärlekens färg, själv tycker jag att vi är lyckans ostar… och apropå ost, så blev det ost ( med en touch av kexchoklad )och vin på balkongen som avslutning på kvällen, det låter som en komplett Valentinesupé i mina öron i allafall.

Thung Song

Postat av
Svara

Thung Song är ett namn som swishat förbi tågfönstret flertalet gånger när vi varit ute på vift med tåg mellan Trang och Bangkok. Och varje gång som jag hunnit få en liten glimt in i stan genom fönstret vid på och avstigning så har jag tänkt..hm där ser det mysigt ut, och så har namnet hamnat på nån av mina många ”where to go lists”.

Och nu var det alltså dags, och då helt oplanerat. Det råkade inte bli vid ett tågstopp, utan ett moppestopp, en mellanlandning på vår moppetripp mellan koh Lanta och Khanom.

Vi kom fram rätt sent på eftermiddan vid vårt första stopp och besök, solen hade precis börjat gå ner och det började bli bråttom att hitta någonstans att sova inför natten. Det visade sig att flera hotell var stängda (i sviterna av covid-19 kan man tänka). Men vi letade oss fram till ett hotell väldigt nära tågstationen som funkade kanon. Snabbincheckning och snabbdusch sen ut för att leta föda. Vår första plan var att ta oss till tågstationen där borde det ju finnas matställen och lite happenings. Vi kryssade oss fram mellan buskar och några herrelösa hundar och såg väl antagligen lite förvirrade ut. Men ur mörkret under ett plåttak hördes några röster som ropade Sawadee kap och frågade vart vi skulle. Det var några lätt överförfriskade herrar som satt hade lite ”fredagsmys” tillsammans med nångra flaskor Hong Thong.

När vi synkat i varandras språk och dom förstod att vi letade mat pekade dom ivrigt ut vägen till marknaden.
Nu hade vi kommit helt rätt, en upplyst gata med mat i massor, matvagnar med diverse ätbart och små enkla restauranger bestående av några plåtbord och skitiga plaststolar. Det fräste och bubblade i varenda panna och gryta och dofterna var magiska. En snabb överblick och vi slog oss ner vid första bästa, och oj så gott.

Efter maten flanerade vi gatan ner och njöt av alla härliga intryck, vi blev bjudna på någon form av munk liknande bollar på pinne med någon slags för oss okänd fyllning, sött o gott.

Vi tog en liten omväg hem till hotellet för att suga i oss lite extra av atmosfären  innan det var dags att gå och vila våra trötta kroppar efter mopperesan på 15 mil.

Även dagen efter och dagsljus så fortsätter känslan av att det är en stad att gilla, husen är en blandning av gammalt och nytt, brungråa gamla trähus som  ser ut att nästan säcka ihop av ålder och takens tyngd, solblekta reklamskyltar, neonljus och självklart 7eleven. Hit kommer jag gärna igen, och det kanske blir ett litet återseende redan på tillbaka vägen.

Hemma bra, men borta bäst?

Postat av
4

Upp i ottan..i mitt tycke, för att ta 7 tåget till Bangkok (Thon buri station) en tre timmars resa för 100 baht, fläkt och nerdragna fönster. Bänkarna var stenhårda och galonklädda och trots ”super ventileringen” i tåget så blev det rejält svettigt mot galonet och munskydden, för även här åkte dom på eftersom princip alla hade det.

sen blev det taxi till hotellet 55 baht på taxametern inklusive ett splash med handsprit. Det märktes direkt när vi kom fram till det annars så folktäta Khaosan area att det inte var som det brukar. Det är glest mellan flanörerna, försäljare och tuktukförare sitter o halvsover på sina bänkar.
Min ”spaning”är att Bangkok inte är sig likt.

Vi har gått runt lite och småshoppat lite sånt man vill ha med sig hem…vilket blir mindre o mindre för varje år, det känns ju som om behovet är mättat vad det gäller träelefanter och t-shirts med knasiga tryck.

Efter några timmars häng på rummet så beslöt vi oss för att det lika gärna kunde få bli en ”hemmakväll” fullt ut, det förtar glädjen lite att mingla runt bland folk med det osynliga hotet runtomkring oss. Rickard tog på sig hjälte rollen och gick ut och köpte hamburgare på Burger King som vi åt på rummet, och jag kan ärligt säga att det var åtminstone topp fem det godaste jag ätit på länge…och definitivt det dyraste.

Vi lever lite i själv påtagen karantän här, går endast ut när vi måste….och så gjorde jag en liten utflykt till takpoolen förstås, där var det också ganska tomt och jag lyckades hitta en extra tom hörna, det känns lite som om livet stannat , och vi bara väntar på startsignalen att få åka hem. Allt känns väldigt overkligt även för oss..eller kanske speciellt för oss som levt ett helt ”normalt liv i paradiset”fram tills nu.

Hotellet håller på att sanera, och rummen som blir tomma total städas och desinficeras, det är väl i och för sig av godo och behövs säkert, men det känns lite läskigt. Barer och Restauranger får inte sälja alkohol för att minska sociala sammankomster, dom redan tomma gatorna blir ännu tommare.

När vi tog oss ut för lunch så passade vi på att ta en liten promenad samtidigt som vi provianterade lite för eftermiddagen, vi gick på lite folktomma gator och gränder. Man blir alltid lika förvånad när man tar en liten ”genväg” mellan några huskroppar, vilka vindlande gränder som finns där bakom alla hotell och turistgatan, där bor människor i ett annat universum än det som är vårat..det med tröjförsäljare och drinkvagnar. Där finns också små restauranger, butiker och boenden och det är så smalt så att du enkelt kan ta i väggarna samtidigt med utsträckta händer. Det är som en stad i staden.

Det var väl inte riktigt så här man ville avsluta årets resa precis, det känns lite snopet. Men vad jag sett i tidningar och läst på sociala medier så har det varit  och är det hysteriskt galet i Sverige, och jämfört med det kaoset så har vi haft det underbart och helt fantastiskt, och jag tänker inte låta den här coronaskiten lägga sig som en blöt filt över mina Thailands minnen 2020, nej jag tänker gå tillbaka och titta på bilder och läsa lite själv i ”sarongen” när det blir som värst, så att jag kan få tillbaka känslan och lyckan över att jag återigen fått tillbringa en stor del av den gråaste tristaste årstiden i Sverige i det här underbara landet i stället. Landet där solen nästan alltid skiner, där maten nästan alltid är fantastisk och där nästan alla är glada och varma och som på riktigt känns som mitt andra hem.

I morgonbitti tar vi flyget hem. Och som vanligt vill jag tacka alla er som följt mig/oss här på bloggen och alla er som korsat vår väg och för att ni förgyllt vår resa med er närvaro. Khapun mak kha? ”One love”?

 

 

Kanchanaburi

Postat av
Svara

2020

Kanchanaburi är som många platser i Thailand ett namn som funnits på min ”to go list” i många år utan att jag egentligen inte vetat varför. Nu när jag läst på inser jag att det är en plats som många är bekanta med från filmens värld. Bron över floden Kwai, jag ska ärligt säga att jag är faktiskt inte helt hundra på att jag sett den ens, även fast titeln får klockor att ringa.

Nu är vi i allafall på plats och har installerat oss i vårat guesthouse som är ett såkallat rafthouse ( flottehus ). Kanske inte super flashigt men mysigt, det ligger förtöjt vid kajen och nås via en kort bro. Vi lyxade till oss lite och valde ett rum med flodutsikt, och från vår balkong som ligger nästan i vattennivån ser man solen gå ner och spegla sig i floden Kwai…ganska coolt faktiskt.

Som vanligt är det moppe som gäller för att ta sig runt, så efter frukost drog vi iväg, med lite styrhjälp av googlemaps. Vi tråcklade oss i genom stan och ut på vischan och vårat första mål var det häftiga tempel området Wat ban Tham, en gigantisk drake vaktar/hänger nerför det höga berget och ur dess öppna gap böljar en lång röd tunga som även fungerar som trappa för besökar till templet.

Om man tar sig uppför dom trappstegen, vilket jag inte kunde, så kommer man tydligen till en grotta med en stor guldbuddha, en trappa leder sen upp igenom och ut ur grottan på toppen av berget med en grymutsikt och där man kan beskåda draken uppifrån där hela dess kropp ligger med huvudet neråt över berget.

Men det får bli vid ett annat tillfälle för mig, när jag har fixat höften, det räcker med utmaningen att ta sig upp på och av moppen i dagsläget.

Denna utflyktsdag har bjudit på mulet väder och störtskurar, vilket har inneburit för oss att vi allt som oftast fått dyka in i affärer, under presseningar och restauranger när det varit som värst, men på så sett tog man sig också lite tid för lunch eller en ”fika” i den lokala affären, det blir som det blir liksom.

Nästa stop var ett annat tempelområde, Wat ban suea. Också galet magnifikt ute i ingenstans, hela Kanchanaburi är helt nerlusat av tempel och galet stora buddhor och många står uppe på bergsluttningar eller bergstoppar, vi ser dom överallt när vi susar runt på vår moppe. Men det var bara två vi besökte resten fick vi liksom på köpet omgivna av det fantastiska landskapet runtomkring.

Förutom regnstopp så blev det även några felåkningar, vi var inte alltid överens med ”Gubben På Sidan” (GPS:n) så det blev några mil extra den här dagen. Vi hade även satt ett mål att besöka ett gigantiskt träd, a giant monkey pod tree, som är 100 år gammalt. Och det var verkligen stort och fint på riktigt…säger bara det Sparbankseken släng dig i väggen.

Den lilla pyttepricken under bågen är jag..

Guesthouse Siri dolphin Khanom

..och vid närmare eftertanke så är det nog samma träd som vi har sovit under i drygt två veckor i Khanom…det är i allafall förvillande likt.

Så det var nog meningen att vi skulle trassla oss hit, och trotsa vädrets makter för att knyta ihop den berömda påsen.

Idag  vår sista dag och natt här i Kanchanaburi har vi besökt den berömda bron och järnvägen över floden, vi promenerade på spåret över till andra sidan, vi mötte några enstaka flanörer annars var det ganska folktomt, det satt en gammal dam på spårkanten med några små vattenfyllda plastpåsar med diverse levande små ålar och småfisk, hon satt och småpratade lite för sig själv eller till någon högre makt, när hon såg oss visade hon med händerna att hon strax skulle släppa ut dom i floden, förmodligen för ”good luck”

som alltid vid sådana här turistattraktioner så samlas det alla typer av försäljning som mat, kläder, smycken och souvenirer som om de egna minnen inte räcker till ska berätta att man iallafall varit där.

Kanchanaburi har många ”ansikten”, den storslagna naturen med bergen med sina dimslöjor och den alltid närvarande floden som ringlar sig fram var man än är, landsbygden med hästar, kor och höns, stadsbebyggelsen som ser ut som de flesta lite större förorter i Thailand och den lite mer ruffiga delen med små hus av lecablock och rostig korrigerad plåt.
Och som sig bör även en bargata med lysen, livemusik och dunka dunka musik och det är ju jättemysigt såklart, men tyvärr så tror vi oss även se såkallade ”tjejbarer”vilket i mitt tycke drar ner intrycket, men det går kanske inte att komma ifrån. Jag dömmer verkligen inte tjejerna men jag tycker det är obehagligt och sorgligt att efterfrågan finns, att några har och tar sig rätten att köpa en annan människa…och att någon ser sig tvungen att bli köpt. Ett av många symtom på att världen är orättvis.

Men i det stora hela så gillar jag Kanchanaburi som plats, fast under en längre tid skulle det nog bli svårt, tror jag saknar närheten till havet för mycket även om floden gör mycket för att förgylla upplevelsen.

I morgonbitti tar vi tåget till Bangkok (Thon buri ) för att ta oss an slutet av vår resa…och det är med mycket blandade känslor.

 

 

 

 

Tuppen är den nya chihuahuan

Postat av
Svara

Dagarna går rasande fort, det kanske är för att man börjat få rutiner, det är både för och nackdelar med att stanna länge på samma ställe. Fördelen är ju att man får ett lugn som man ju inte får när man flyttar runt mycket. Man vet ungefär hur dagen kommer att se ut. En frukost hemma..alltid likadan, två rostade formbröd med ”plastost” och pulverkaffe.
Sen insmörjningproceduren med diverse cocosolja och solskydd, ner till stranden nån timme, lunch någonstans…sen kan det variera lite, antingen en utflykt med moppen, hem för dusch o chill eller proviantering för kommande frukostar.

Sen är det dax för kvällsaktiviteter. Dusch, hänga på balkongen, och när mörkret faller bestämma sig för vad och var man ska äta middag. Igår tex fick jag lite cravings för västerländsk mat, pizza stod högt på önskelistan listan, även rödvin. Så jag förpreppade en petflaska med rött vin eftersom restaurangen som serverade pizza inte hade vin på menyn ( hade kollat innan att det var ok att ta med eget )

Ivern och förväntan var lika stor som besvikelsen, när vi fick veta att kocken var sjuk och restaurangen stängd…så det blev papayasallad och kyckling i currypasta som typ alla andra dagar. ( men jag är inte bitter, och än har jag inte gett upp pizzan )

Men det är väl också dom här rutinerna som gör att tiden bara rusar iväg, samtidigt som man får ro i själen.

Ibland tar vi lunchen i samband med moppeutflykten, det kan innebära att man åker ett par mil bara för att luncha i en vägkorsning vid en matvagn, det finns massor av likadana matvagnar på betydligt närmare håll, men det är trevligare att ha ett mål med sin utflykt och då kan målet vara just en annan matvagn.

idag kom det ett gäng coola och glada killar till vår utvalda matvagn, alla bar på en bärsele..typ mitella, inte för att bära bebis eller för att avlasta nån arm, utan för att bära TUPP!…jag säger bara chihuahua i handväska släng dig i väggen..här är det tupp i mitella som gäller.

Dessa tuppar låg så fint och gosade i sina små nästen, och grabbarna var så stolta över att dom blev fotograferade. Tupparnas jobb var att delta i ”sång”tävlingar och kuckelikua finast. Kanske inte ett toppenjobb för en tupp..men bättre än dom gamla tuppfäktningarna som var vanliga förut…och för ett otränat öga för just tuppar så såg dom ut att må bra.

Detta besök i Khanom blev ju så pass långt att vi hann med två Lördagsmarknader..på gränsen till tre, och även fast varje marknad är den andra lik, så hör det ändå till att man ska åka in till byn en sväng..man ska ju ändå äta..och så även denna lördag. Det blev lite korv, sushi och några friterade kycklingbollar på en trottoarkant..

…och som efterätt så blev det för utom mangostickyrice även en liten efterfest med ”gubbarna” utanför shopen i ”lillbyn” strax innan byns enda trafikljus, där det festades på Lao khao ( i emblemtrimmade Hong Thong flaskor ) och grillade larver. Det sistnämnda tackade vi dock nej till.Nu börjar tillvaron med hav och stränder snart lida mot sitt slut. Det känns lite sorgligt samtidigt som det alltid är spännande att komma till nya platser. Men den här kombinationen som finns här är svårslagen i vårat tycke, det finns nästan allt. Oändliga stränder, hav, småstad, byar, landsbygd och härliga människor…kanske inte så mycket shopping och nattliv om man önskar det, stan somnar ganska tidigt…men jag kan leva med det.