Besöket hos dr Pad gick lika smidigt som resten av våra erfarenheter av dessa covid relaterade sysslor i Thailand, vi stannade till utanför the Clinic och en sjuksköterska kom ut i nystärkt uniform kollade våran bokning medans vi slog oss ner på dom ”massproducerade plaststolarna”, ett par minuter senare var pinnen petad och vi satt på moppen på väg därifrån.

Idag kom svaret på detta det tredje och sista testet, och vi är sååå himla negativa! Det känns fantastiskt. Nu har vi ju inte jättekoll på vad som händer om/när vi lämnar Krabi-provinsen, om man möjligtvis hamnar lite spontant i nån kontroll men det får väl framtiden utvisa, just nu är och känner vi oss fria som fåglarna iallafall och njuter av den känslan så länge.

Det har ju inte gått någon nöd på oss hittills heller, vi har i princip bytt ryggläge ett par, tre gånger om dagen från sängen, till någon solplats på sarongen, till någon skuggplats på sarongen och sen möjligen till magläge ett par gånger. Enda gångerna vi har varit upprätta är vid intag av mat och dryck samt vid förflyttning av ryggen med tillhörande kropp på moppen.

Så som ni förstår så har det intagits många efterlängtade måltider, man kan inte annat än att säga, -thaimat ska avnjutas i Thailand, det blir aldrig riktigt samma sak hemma i snömodden. Vi jobbar oss igenom den gamla välkända menyn på Funky Fish och vi rivstartade med deras grymt goda hotplate..som sen har efterföljts av allt annat gott som dom erbjuder till förvånansvärt billiga priser för att vara en strandrestaurang med bästa hänget.

Det har även blivit ett besök till ”kycklingstället”efter vägen…ni som vet, ni vet. Det är svårt att namnge dessa små mathak som ser så oansenliga ut med sina plaststolar, vingliga bord och wokvagnar efter vägarna…men OMG vilken mat dom kan trolla ihop, vilka smaker! Jag blir lyrisk.
Planer har nu börjat ta form i våra huvuden..och just nu kretsar dom lite kring färdmedel.

Vi är ju på väg till Khanom, det var ju dit vi skulle från början.
2021 skulle vi ju försöka oss på att boa in oss lite var tanken, och då föll valet på Khanom, i Nakhon si Thammarat distriktet. Bara för att få känna på hur det skulle kännas att bara ”vara” lite och att få mera vardag. Sen kom ju den elaka flunsan och allt lades på is.

Så nu är vi på väg igen ( även om denna resa inte blir lika långvarig som önskan var ). Det vi klurat på är om vi ska ta en ”moppe” och köra dit, sträckan är ca 30 mil.

Då får vi ju ett litet lagom ”äventyr” på köpet liksom, vi tänker att vi tar några dagar på oss och stannar till efter vägen och nattar så vi undviker den värsta träsmaken i baken. Vi vet ju av erfarenhet att det inte brukar vara så mycket happenings i byarna/städerna inåt landet, men det är alltid lite kul ändå att stanna till på platser man annars inte skulle besöka..och nu känns det som om vi är pågång igen så yippie kaiyey på den också.