Igår visade sig Koh Lanta från sin bästa sida, solen sken och inte en droppe regn.

Efter frukost på balkongen packade vi badväskan för en dag på stranden, på med solkrämen nu var vi på gång ? men när vi kom ut till vår följeslagare moppen så insåg vi att däcket var platt, en av killarna på vårat guesthouse tog moppen till verkstan, och 15 minuter senare och 150 baht fattigare så hade vi en ny slang och vi kunde ge oss iväg.

Det blev en liten beach mellan Khlong Khong och khlong Nin, där vi hängde i stolarna på kritfriendly restaurang. Käkade Som Tam ( papaya sallad ) och läste deckare, det är få saker som toppar den sysselsättningen. Vi åkte även och socialiserade med lite kompisar som jobbar på ön.

Avslutningsvis tog vi oss till Andaman Blue och satt i skuggan på deras chillakuddar och mös ett par timmar och nyttjade ”vuxenkortet” vilket i detta fall innebar att vi åt bara förrätt och efterrätt och allt detta medans vi såg solen gå ner i havet.

Det är lite så livet rullar på här på ön, även idag är vädergudarna med oss, vi har promenerat längs Khlong dao beach idag som är bred, platt och lätt promenerad, det blev dryga 6 km vilket inte är dåligt för två soffpotatisar som oss, vi åt lunch på ett litet hak som var så stark så vi både grät o skrattade på en gång, tårar o svettpärlor forsade ner för kinderna, som plåster på såren bjöd kocken på vatten och stekt/friterat ”grisskinn”?det sista kändes ju inte riktigt som nån hit, men vi knaprade pliktskyldigast i oss dom små ihopkrullade filurerna och även om jag inte skulle kommit på idén att beställa in något liknande från menyn så smakade dom helt ok och var krispiga och lite salta.