Koh Similian 2016
En tidig morgon blev vi upphämtade utanför vårt guesthouse i Bang Niang i Khao Lak för att bli körda till en uppsamlingsplats och pir. Där blev vi försedda med frukost och indelade i grupper.
När alla Similianresenärer var samlade (ca 5 busslaster) och alla ätit så fick vi information i varje enskild grupp av ”vår” ledare.
Vi blev uppdaterade gällande hålltider för dagen och aktiviteter, det som dock stannade kvar som ett mantra när infostunden var över var att ”den som inte är på plats i båten på angiven tid blir lämnad”.
Flipfloppsen fick vi lägga i en stor korg innan ombordstigning, speedbåtarna fylldes till sista plats och vi for iväg ut på det blå. Den utförliga informationen till trots så kommer jag inte ihåg vad dom olika öarna vi besökte hette, varken nu eller då…eller egentligen besökte vi nog bara en i den bemärkelsen att vi klev iland. De andra stoppen gjordes med dopp från båten och snorkling.
Vattnet var verkligen fantastiskt och fiskarna många och färgglada men själva upplevelsen grumlades av mängden snorklare och skräcken att inte ha koll på när man skulle upp ur vattnet och vidare, av rädsla att bli lämnad kvar.
Från mitten av april och ca 6 månader framåt är det ”stängt” på similian islands för att koraller och övriga vattendjur ska få vila, och det är fullt förståeligt när man har sett hur galet mycket folk som besöker vattnet runt dessa öar den andra halvan på året.
Lunchen som ingick i utflykten serverades på en av öarna som jag tyvärr inte heller kommer i håg namnet på, men det är nog egentligen ointressant, man kommer dit man kommer det finns liksom inget utrymme för några spontana egenutflykter.
Man får inte vara hur osmidig och stelbent som helst för att delta i denna lunchaktivitet, båten bojjades upp en bra bit från stranden och vattnet var midjedjupt och vågigt så ilandstigningen var inte någon ”walk in the park”. Vid lyckad landstigning serverades dock buffé modell storkök möter kollo, ganska gott men ingen kulinarisk upplevelse.
Efter lunchen var det fri lek ett tag med sol och bad från stranden. Efter ett par stopp för mer snorkling var det så dags för hemfärd.
När vi åter klev iland på piren stod våra flipflops uppradade par om par på bryggan, ”mellis” serverades innan vår buss kom och tog oss till upphämtningsplatsen och i vårt fall då vårat guesthouse, missioncomplete 1900 bath pp.
Ja vad ska man säga?..kul att ha varit där, vackert ja, mer uppstyrt än förväntat, hade önskat mer frihet till att bestämma hur länge man ville snorkla, på tok för mycket folk, för lite paradis känsla för mycket skolresa.
Värt pengarna? i svenska pengar ja..i bath nej. Vi som alltid tänker bath när vi är i Thailand för att få ett fungerande liv där, och en känsla för vad som är värt eller ocker, fick för en gångs skull tänka kronor, ibland får man göra det för att få se och göra saker man verkligen vill, det funkar så länge man vet att det är något som är taget ur vårt vardagliga sammanhang där. Vi blir inte vare sig rikare eller lyckligare av att komma hem till sverige och ångra oss för att vi varit dumsnåla och ”tjänat” ett par hundrakronor.