När mörkret fallit i den lilla byhålan Pak Khlong så var det dax att ge sig ut och hitta någonstans att äta, vi insåg redan innan vi gav oss iväg att det kunde vara ett mission impossible. När vi svängde ut på gatan var det totalt becksvart inte ett gatlyse i sikte, man såg lite svaga ljus ifrån hus som låg efter vägen och någon liten eld men annars inget. Men vi svängde ner på en väg som vi visste ledde ner till en pir och en liten strand, på vägen ner så lös det lite här o var och en liten shop som sålde lite matvaror och vatten var öppen.
Dolksvans…lånad bild av Wikipedia
När vi sen kom ner till stranden och piren så såg vi lite lampslingor och nere på stranden fanns stånd som sålde diverse mat, de flesta höll på att packa ihop, men vi gick ner för att titta närmare på utbudet som fanns. Ett stånd sålde dolksvans och ett annat friterade räkakor, bägge hade jag provat innan och jag kan ju ärligt säga att inget av dom tlllhör ”mina bästa”. Damen med räkakorna hade även något annat suspekt friterat som vi till slut förstod var friterade ägg, och i det här läget så framstod det som rena delikatessen, vi köpte hennes sista tallrik.
Vi slog oss ner vid ett bord i sanden, köpte var sin öl och fick en hink med is, tänk att man kan hitta sånt här fredagsmys i en sån här liten liten by, visst det var inte det godaste jag ätit kan jag erkänna men det fyllde ju ändå sitt syfte att mätta hunger. Vi tycker att dolksvans serverat på en strand i mörkret är exotiskt, men strax innan vi lämnade vårat bord för att åka hem i mörkret så kom en tjej fram till oss och ville ta ett foto på oss, allt och alla har, eller är något unikt för någon.
Dagen efter for vi vidare och hann även bli med på någons foto vid frukosten. Vägarna är fina och dom flesta går utefter havet, men vissa sträckor är förbi skogar och plantager med olika palmer, allt från cocospalmer, gummiträd (förstås) och palmoljepalmer (vad dom nu heter)och även stråk av bananträd, mango och papaya.
Målet denna dag var Ban Saphan, vi snurrade först runt lite inne I staden och stannade på ett ställe för lunch. Efter lite överläggning så bestämde vi oss för att hitta något ställe med pool, inte så mycket för själva poolen i sig utan mer för att försöka jämna ut den galet fula cykelbrännan som vi med tiden lyckats få, och då få möjlighet att sola lite andra kroppsdelar än axlar och knän. Och så blev det, vi hittade ett hotell med pool till bra pris och bestämde oss ganska snart för att stanna i två nätter.
Så det har blivit både solning och lite koll inne i stan. Ban Saphan känns som en typisk mindre thai stad, blandade hus allt mellan gamla trähus, plåtskjul och större moderna byggnader i en salig blandning och försäljningen består av optiker, kläder, bil och moppe grejer och affärer med plastbyttor.
Varje stad värd sitt namn har även någon form av trädgårdspyntsaffär, och jag måste bara hylla deras känsla och entusiasm gällande ”trädgårdstomtar”, dom kan verkligen gå all in när det gäller, det är inte bara nån kitchig rosa flamingo i nån hörna, det finns ALLT.
Stranden är inte mycket att hurra för, den är skräpig och dom stora vågorna river upp sand från botten som färgar vattnet brunt. Man ser inte några som badar på dagarna, men när kvällen kommer strax innan solnedgången kommer det ner några locals. En del plockar musslor, äldre ligger i någon hängmatta och får lite svalka och barn badar och leker på stranden.
Idag har vi börjat vår återresa till chumphon, det blev ett matstopp på vägen på en liten restaurang, en restaurang som i vanlig ordning saknade meny med bokstäver som vi kan förstå, och det är då det är så skönt att ha en maträtt på lut som alla små restauranger har att erbjuda, pad krapraow moo som är med fläsk eller pad krapraow gai som är med kyckling, sen brukar vi spetsa till det med Kai dao också och då får man ett stekt ägg till. Det är finhackat kött, stekt med thaibasilika och chili och serveras med ris och är alltid gott. Denna rätt har räddat oss många gånger efter vägen där det inte finns en paneng eller gröncurry så långt ögat kan nå.
Jag njuter i fulla drag av att äntligen känna mig frisk och inte den här trista gnälliga typen som har tagit över min kropp den sista tiden, livet är härligt igen och jag är i Thailand och på äventyr!
