Efter den något torftiga och sötsliskiga frukosten var det dags att åka vidare, vi kände att vi kunde Pak Meng nu. Jag måste säga att rumporna är rejält möra nu, man hinner liksom inte ”läka” på en natt.

Men trots klen frulle och ömma kroppar så måste jag ändå säga att denna sträcka mellan Pak Meng och Haad Yao var väl värd besväret. Vi körde långa sträckor längs med fantastiska öde stränder och sanddyner.

Ibland kantades vägen av höga skira träd som bildade skuggiga tunnlar med sina kronor som på vissa ställen såg ut att växa ihop i topparna.

Vi svängde ner vid piren där båtarna går till koh Mook och koh Kradan och åt en glass, vi åkte även ner på Yong Ling beach som visade sig vara en nationalpark, med förvisso tillsynes superfin beach, men priset var 200 baht/pp för att åka in så vi vände när parkvakten kom och skulle casha in avgiften.

Vi åkte istället vidare till Haad Yao. Vi har tidigare gjort en natt i Haad Yao 2016 som inte hör till en av dom bättre upplevelserna vi haft på våra turer, men det har hela tiden känts som om vi missat nåt där…vi gav det inte en riktig chans så vi tänkte att platsen skulle få en revansch.

Denna gång så svängde vi av mot beachen före det stora berget istället för efter, där vi hamnade förra gången.

Nu kom vi rätt ner på stranden mellan två restauranger, stranden var knarrig och len, dock ej vit, snarare ljusbeige, lång och bred, och förvånansvärt ren för att vara en ”natur”strand.

Efter att vi ätit lunch på en av restaurangerna så bestämde vi oss för att stanna. Det fanns två resorter den ena i 1500-2000 baht’s klassen och den andra 900 med AC och 600 med fläkt inkl frukost. Fläktbungalowsen var uthyrda men vi fick byta fjärrkontrollen till AC:n mot en större bordsfläkt så det löste sig och alla blev nöjda.

Omgivningen är läcker, förutom den fantastiska stranden och det fina vattnet så sträcker sig dramatiska bergsformationer skyhögt och rakt upp precis vid vår bungalow och ner mot vattnet, precis som ett vykort med lime stones från Thailand. Och mitt i allt detta bor vi nu, ”fy Fabian” va vi har det bra!