Författararkiv: Åsa Ekfeldt

Livet på Lanta

Postat av
Svara

Medans medierna hemma ägnar sig åt uppdateringar om coronavirusets framfart ( vilket naturligtvis är bra och nödvändigt )  så lunkar allt på som vanligt här. Men vi läser, försöker sålla och ta till oss informationen, själv har jag bestämt mig för att hålla mig till folkhälsomyndighetens uppdateringar, råd och riktlinjer i ”nyhets flödets” djungel.

Vi känner oss inte överdrivet oroliga än. Det känns som om hjärnan liksom inte har kapacitet för att oroa sig för mer än en osynlig fiende i taget..så vi har lagt krutet på kemisk krigsföring..och i detta fall myggspray och solskydd. Så det är ett evigt smörjande och sprayande av diverse mer eller mindre potenta substanser som DEET mot denguemygg, SPF mot UVstrålar och cocosolja mot sandloppor, vatten”stickisar”och den totala uttorkningen från sol och saltvatten.

Ja som ni hör är det inte en dans på rosor hela tiden att ha semester i paradiset (..detta sagt med ironi och många blinkemoijisar?)

Vi har under veckan blivit lite försoffade och hemkära och mest hängt hemma på ”vår beach” men igår lyckades vi vinna över latmasken och gjorde en liten utflykt med moppen till 6ixcret beach ( ja det stavas så )

en liten mysig beach men stundtals svårbadad pga tidvattnet, men kanske just pga detta så har den stått emot den värsta turistifieringen. Men den har precis det man behöver, möjlighet till sol, skugga, mat, dryck och toa.

Denna dag var det dock lite annorlunda på crit. Det hade i landstigit 16 ryssar från uralbergen kvällen innan, som tagit sig dit med två flottar ifrån Phuket via PhiPhi vilket i sig är en bedrift enligt mig. Dom hade sedan tältat på beachen under natten. Nu ägnade dom dagen åt att vänta på att tidvattnet skulle komma tillbaka för att kunna fortsätta sitt äventyr…det man själv kan definiera som äventyr känns ju plötsligt som en promenad i parken.

Ikväll tar vi adjö av några vänner som vi hängt med sedan vi kom och som nu ska åka hem till Sverige. Så nu toppar vi upp vår boende standard ytterligare ett snäpp då dom efterskänker oss en sopborste och en vattenkokare.

Så om man nu bortser från att ”handfats hålet” inte synkar med själva avloppsslangen, utan att vattnet samlas i en sjö på golvet…detta kompenseras dock med att det endast är tre av tio möjliga vattenstrålar i kranen, och att golvavrinningen är åt motsatt håll från golvbrunnen, men som sagt det kan vi bortse ifrån för vi har ovanligt sköna sängar ( thaimått mätt ) och vi kan sopa sanden från golvet och koka vårt eget kaffe. Vad kan man mer begära? Love Lanta Life ❤️

Blå, blå vindar

Postat av
1

Solen skiner outtröttligt från klarblå himmel, det känns fantastiskt och efterlängtat efter den oändligt långa och gråmulna hösten och vintern hemma, och det är först nu som jag förstått hur stor saknaden har varit.

Och under denna klarblå himmel byts människor och vänner ut, några kommer, och har alla sina underbara veckor framför sig och andra far hem till vardagen och det grå, med fantastiska minnen fulltankade med sol och leenden.

Ikväll strax innan solnedgången for vi in till marknaden, inte så mycket för shoppingens skull utan mer för att få mingla runt kring stånden och njuta av och ibland förfasas över vad som bjuds. Jag äter ju det mesta med glädje, men insekterna har jag inte accepterat som föda än…och jag tror inte att det kommer att hända heller. Men gärna dom små färgglada sushisarna, kycklingspetten eller dom grillade fiskarna, det kan även slinka ner någon av dom färg och -smaksatta mjölkdryckerna med tillhörande geléklumpar.

kvällen avrundades med en sväng till Sala Dan och walkingstreet och dess matvagnar, som är lite mer svennebanan anpassade, och man måste inte ha ett absolut gehör för nordiska språk och då i synnerhet svenska för att förstå att detta är svennebananernas paradis nummer ett.

”Svennebanan meny” kebab, Pina colada och thaipannkaka

Nu är det sen kväll på väg emot natt här och vi har krypit in i vår bungalow, det vanliga dunket från närliggande barer och partyglada festprissar dränks ikväll av vinande blåst och fallande cocosnötter. Men för oss blir det lite win win, förutom ett sövande brus från vinden så blåser det skönt genom myggnäten och ger den där lilla extra svalkan som inte fläkten rår på…tror det blir en bra natt.

Bosättning

Postat av
Svara

Sakta men säkert börjar vi acklimatisera oss till värmen och den loja tillvaron. Vi har slutat med att misstänksamt scanna av rummet innan vi kliver över tröskeln på jakt efter oinbjudna kryp, en sån sak som alltid är lite jobbigt i början av tillvaron på dessa tropiska breddgrader för en super mesig svennebanan som mig.

”Moppen” står tryggt parkerad utanför vår bungalow och dom trendiga hjälmarna är utprovade och till belåtenhet.
Vi har varit in en sväng till byn och bunkrat upp med förnödenheter i form av snacks, dörrmattor, solcellslampa och klädnypor. Även lite köksutrustning för lite självhushållning har införskaffats.skinnet börjar sakta gå från mintgrönt till svagt beige och fräknarna lyser ilsket mot det ännu alltför bleka ansiktet, men det gäller att skynda långsamt, jag har alldeles för många och plågsamma minnen när man gått all in med cocosoljan Hawaian tropic dag ett, med resultatet rumsarrest en vecka och sova stående.

I kväll var planen att åka till Khlong Nin och hälsa på lite folk men halvvägs inser vi att strålkastaren på vår ”moppe” var i alldeles för dåligt skick för att åka i svarta natten på den dåliga delen av vägen, så vi fick vända.

Det blev en medioker middag efter vägen med den isärklass mest smaklösa papaya sallad vi någonsin ätit, och är det något som vi har koll på så är det just papayasallad…..men den får 9 av 10 i design iallafall, men som ni alla vet så ska man inte låta sig luras av ett vackert yttre, det är alltid insidan som räknas.

En lång dags färd mot natt Zz

Postat av
Svara

Efter en osedvanligt kort flygresa på ca 9 timmar! Så landade vi strax före klockan 05 Thailändsk tid i Krabi. Det var kolsvart ute och nästan allt utom passkontrollen var stängt. Minibussarna hade inte börjat gå än och det enda som fanns att tillgå i transportväg var taxi. Vi ”raggade” upp ett annat par som också såg lite strandade ut som vi kunde dela utgiften med, Vi kom till Lanta med första färjan kl 06.

På Funky fish fanns en bungalow till oss. Nu blir det en sån där konstig dag då man inte har nån koll på tiden…man vet inte om det är frukost lunch eller middag som äts. Men nåt måste man äta känns det som, nåt som känns som mat. Så 8.30 thaitid (02.30 svensktid) sitter vi i i restaurangen och äter Hamburgare och kyckling Paneng (extra chili) hur denna dag ska sluta vet jag inte.

Efter maten vinglade vi iväg på våra bleka jetlaggade ben till närmaste minimart för att handla det nödvändigaste som vatten, toapapper, myggspiraler och myggspray. Så ve den moskiten som vågar sticka in sin långa näsa hos oss.

Vi har även hunnit avhysa en groda i badrummet och skrämt in en kackerlacka bakom kylen..där det redan satt en sen tidigare inskrämd ödla, Vi ligger inte på latsidan, semester och den tidiga morgonen till trots.

Förra året vi var här så bad jag dessutom att dom skulle tömma den fisktomma dammen som fanns utanför bungalowsen eftersom dess enda funktion var att förvara och odla myggbebisar. Och till vår förvåning och glädje så var den inte bara tömd utan dessutom borta.

Det blev ett par timmars ryggläge i vårt halv svala krypin till ett envist surrande från kylskåp, fläkt och syrsor.

Vi har nu även införskaffat oss ett fordon som vi har tagit oss en sväng på och letat upp lite kompisar.

Kvällen bjöd på hotpan ”hemma hos oss” för att avslutas med dagens bästa beslut och happening, att sova, och jäklar vad här ska sovas efter drygt 30 timmar, over and out 🙂

ljuset i tunneln

Postat av
Svara

Ja ni, nu är det nedräkning på riktigt, och som vanligt har man inte riktigt hunnit med i tanken själv, det är mer så att andra påpekar att nu börjar det bli dags att tänka packning och sånt fix.

Det känns lika overkligt varje år, och snart sitter man där jetleggad, mintgrönblek och med sanden mellan tårna, som om man inte gjort annat på hela året.

Min personliga åsikt när det gäller 2019, så tycker jag att det har varit ett riktigt skitår. Det började så på topp med alla nära o kära omkring oss i värmen på Koh Lanta, det måste jag iallafall hålla fast vid som en ljusglimt. Men sen har det typ bara gått utför med sjukdomar, sorger och bedrövelser på alla fronter.

Så nu en gång för alla så förpassar jag ner skitåret 2019 i ”helveteshålet”.. om det finns nåt sånt och ser fram emot ett fantastiskt 2020.

Och med det i siktet så säger jag gott nytt år! för på lördag börjar det åter fladdra i sarongen, då drar vi söderut.

 

Koh Si Chang

Postat av
Svara

I morse promenerade vi med vår packning till piren som leder till den pyttelilla ön koh Loi, där tog vi färjan över till koh Sichang ca 40 min och 50 baht.Färjan var knökfull av helgfirande thailändare och vi hade för säkerhets skull förbokat boende. Med hjälp av vår kompis GubbenPåSidan (GPS) tog vi oss hyfsat snabbt till hotellet.Ön verkar mysig så här långt, en by som känns trevlig och ganska fina vägar att ta sig runt på med moppen och enligt den tryckta turistkartan mycket sevärdheter som byggnader och tempel…den ”sevärdheten” som jag känner mig sugen på är Buddhas fotspår, det spåret ska vi leta efter i morron.Efter en lunch som var supergod och stark så ögonen sved och andningsorganen fick hostspasmer när den tillagades så for vi iväg och letade efter vad kartan visade, öns enda beach.Det är nog så att är man ute efter en superstrand med sol o bad som mål, så ska man nog välja en annan ö. Stranden var ganska liten och delen med sand ganska smal och resten är sten.Stor del av stranden var täckt av tätt ställda parasoller med solstolar och små bord under, väldigt thaistyle, gratis att nyttja, men såklart finns det outsagda önskemål om att man handlar nåt att äta eller dricka.Vi har i allafall bestämt att vi stannar här två nätter, om inte annat för att hitta Buddhas fotspår….kanske blir lättare att hitta det än Sriracha såsen i Sriracha.

…en liten uppdatering??…

Postat av
Svara

Ja då har det oundvikliga hänt..ny resa 2020 är bokad YEAH!!. Denna gång något kortare än vanligt.

Med kortare menar jag att den ligger inom visumgränsen. Vi kommer att vara i Thailand 55 dagar, och turistvisum som vi söker ligger ju på 60 dagar utan förlängning. Vi har alltid sagt att vi ska bli borta längre för varje år, men ibland händer det att man måste styra om sina planer och ta ett steg tillbaka. Men å andra sidan är ju 55 dagar inte fy skam det heller.

Vi kommer denna gång flyga direktflyg till Krabi och planen är att åka direkt till Koh Lanta, vi tänkte prova på att stanna upp lite och att vara på samma plats i en månad och liksom boa in oss lite, känna på lite hur det känns att inte ha ena armen i ryggsäcken hela tiden. Hur resten av resan ser ut vet vi dock inte ännu.

Vi har inte bestämt oss riktigt för var vi ska bo ännu, vi gillar ju Funky Fish och den delen av Longbeach, men å andra sidan kanske vi skulle prova något nytt..dengue nojjan är ju lite extra påtaglig just där.

Ni som följt mig vet ju att jag åkte på denguefeber i februari, och den hänger ju med lite fortfarande som en skitjobbig och oönskad stalker. Och det jag inte visste förut var att förutom ”mental depression och trötthet” så drabbas 45% av håravfall som slutkläm flera månader efter insjuknandet. Jag har under den senaste månaden tappat galet mycket hår, det är hemskt, hårborsten är knökfull varje dag och alla tröjor ser efter en dags användning ut som om dom är utrustade med pälskrage. Men ljuspunkten är att man KAN få tillbaka håret…gaaah!!! men men i sammanhanget får man väl se det som ett” i-lands” problem…även om det känns surt.

Men nu är sommaren här, och med den förhoppningsvis sol och värme, och även fast jag jobbar mestadels av tiden så tänker jag i allafall njuta, trött, tunnhårig och den mentala depressionen  till trots för nu är det husbilstider och ”Rastabyttan” våran rullande koja ger oss mini semestrar varje ledig helg, så schas denguedepp och tramshår, och välkommen sommar och sol.

Ha en fantastisk sommar !!

 

Hat Yao (2016)

Postat av
Svara

Hat yao betyder long beach på Thai och ligger på den sydvästra kusten.

Vi blev dumpade på piren, det var tydligen dit bussen gick, där stod vi ett tag och blängde och insåg att där fanns inga guesthouse eller rum för uthyrning, men folk pekade framåt landsvägen så det var bara att börja gå.

Det var Myyycket glest med resorter och guesthouse och när vi väl hittade ett så hade det börjat skymma, så valet var enkelt.

Det första vi ser är en naken gubbe på en förstukvist, känslan var överhuvudtaget lite av ”den sista färden” om ni sett den, det var bara banjoklinket som fattades.

Jag ljuger inte om jag säger att det är det absolut värsta, sunkigaste skitigaste och läskiga stället vi någonsin bott på, och ni som känner mig vet att jag är inte gnällig. Men som sagt det började bli mörkt så det var bara att checka in.

Som grädde på moset så blev det strömavbrott i ”skogen” precis lagom till middag som vi skulle avnjuta på den helt galet risiga restaurangen, detta upprepades tre gånger till under natten. Varje gång den slogs på igen vaknade man med ett ryck när fläkten drog igång i rummet då den gick igång i otakt…då var det bara att masa sig ut ur myggnätet och sparka på den så den slutade att skramla.

Ban Saphan

Postat av
Svara

Målet denna dag var Ban Saphan,  vi snurrade först runt lite inne I staden och stannade på ett ställe för lunch. Efter lite överläggning så bestämde vi oss för att hitta något ställe med pool, inte så mycket för själva poolen i sig utan mer för att försöka jämna ut den galet fula cykelbrännan som vi med tiden lyckats få, och då få möjlighet att sola lite andra kroppsdelar än axlar och knän. Och så blev det, vi hittade ett hotell med pool till bra pris och bestämde oss ganska snart för att stanna i två nätter.

Så det har blivit både solning och lite koll inne i stan. Ban Saphan känns som en typisk mindre thai stad, blandade hus allt mellan gamla trähus, plåtskjul och större moderna byggnader i en salig blandning och försäljningen består av optiker, kläder, bil och moppe grejer och affärer med plastbyttor.

Varje stad värd sitt namn har även någon form av trädgårdspyntsaffär, och jag måste bara hylla deras känsla och entusiasm gällande ”trädgårdstomtar”, dom kan verkligen gå all in när det gäller, det är inte bara nån kitchig rosa flamingo i nån hörna, det finns ALLT.

Stranden är inte mycket att hurra för, den är skräpig och dom stora vågorna river upp sand från botten som färgar vattnet brunt. Man ser inte några som badar på dagarna, men när kvällen kommer strax innan solnedgången kommer det ner några locals. En del plockar musslor, äldre ligger i någon hängmatta och får lite svalka och barn badar och leker på stranden.

Vi säger hej då till +35 och sol och hej hej till VÅREN?..☀️

Postat av
Svara

Då har vi liksom kommit till vägens ände, det är vår sista dag och natt i Bangkok, och våran sista dag och natt på årets resa.

Den kändes verkligen oändlig där i början på januari då vi drog iväg med hotet om snökaos i nacken och oron att det skulle bli stopp på E4:an.

Den här resan har varit lite annorlunda än våra tidigare både på gott och ont, den började ju så himla mysigt där på Funky Fish och koh Lanta med våra ”barn”. Jag är så himla lycklig att det blev möjligt.

Efter att dom åkte hem sen så blev det inte bara tomt utan livet fick en extra twist några dagar efter, när denguen slog sig ner som en oinbjuden gäst, denguen som gjorde att drygt en vecka totalt försvann ur mitt medvetande och ytterligare ett par veckor var som något slags jolmigt vakum innan jag kunde känna att knopp och kropp åter var tillbaka och jag kunde delta i livet igen.

Men som alltid har det varit en fantastisk resa, nya platser, gamla bekanta älskade platser, vänner efter vägen, sol, mat och några för oss nya ord i våran ”thaiords-bank”.

Som alltid så avslutar vi i Bangkok, inte så mycket för shoppingen längre, utan mer som en slags förberedelse inför hemfärd..få bort den där ”sanden mellan tårna” lättjan som man dragit på sig, och skärpa till sina sinnen lite.

Ingen moppe att glida runt på längre, nä nu är det fötterna som får jobba, stegräknaren i mobilen som nästan kleggat igen får hosta upp sig och börja jobba igen. Flip flopparna som suttit på fötterna sen avfärd och som tills nu känts som mjuka tofflor, har plötsligt börjat skava och en sjukt irriterande blåsa har placerat sig strategiskt precis vid ”tåpinnen”…kanske även det är ett  steg i själva förberedelsen.

Vi har ägnat dagarna åt att promenera, kryssa oss fram över gatorna men allt som oftast smyger vi in på bakgatorna för att dels få lite skugga och dels för att komma bort från det värsta kaoset. Men det är konstigt att nästan alltid när man just smyger sig in där bakom, så öppnas det upp nya platser med små marknader eller gångar längs någon kanal som man inte visste fanns. Det är lite av ett äventyr eller tv-spel med nya ”levels” och nivårer.

Det är också fantastiskt med transformationen som blir när det blir mörkt, en gatusnutt eller gränd som mest ser ut som en sotig skräpig bortglömd plats. Kan efter mörkrets inbrott bli något helt annat, kanske en lummig mystisk plats med hjälp av någon gatlykta, eller en färgglad uppsluppen plats med musik och små fräsande matvagnar.

Bangkok är verkligen en plats som liksom kryper sig in under skinnet utan att man först märker det. Efter vårat första besök här 2006 så sa vi nog båda två, aldrig mer! Det var bara hemskt och olidligt varmt.

Nu är det så mycket mer, fortfarande olidligt varmt…men det ligger alltid en seveneleven runt hörnet som man kan gå in och svalka sig i, det finns mat som du faktiskt vill äta i varje gathörn, även sånt du inte vill äta förstås, men framför allt du har ett val.

Du kan roa dig i timmar med att bara sitta och titta på folk, det finns allt här, alla sorter och från alla världens hörn, nästan alla är på väg nånstans, vissa har precis kommit. Sent i går kväll satt vi vid ett bord på gatan och plötsligt kommer det en kille med full packning, man ser att han är på väg med bestämda steg, plötsligt stannar han vid killen som säljer lustgas (ja allt kan säljas) och efter lite förhandling om priset får han sin ballong fylld, man ser att han är ett ”lustgasproffs”. När han sugit i sig sin ballong ”just like a pro” så köper han en till!..och ytterligare en till men är inte riktigt nöjd…men ändå vid gott mod, han slår sig ner en stund hos oss och snackar lite resor och lustgas och sånt som man snackar med ”lustgasproffs” om..sen rusar han vidare ut i Bangkoknatten.

Ja som sagt man har aldrig tråkigt om man inte vill…och i värsta fall kan man ju köpa sig lite lustgas.

Det känns alltid lite vemodigt så här i slutet, och kanske lite extra också i och med att jag skriver om det…det blir så svart på vitt att nu är det över för den här gången. Och som alltid vill jag tacka alla er vi har fått hänga med den här resan, som har förgyllt några dagar och kvällar för oss, Taack! ?❤️Jag vill också tacka alla er som följt oss här på bloggen, det är så kul och ger så mycket inspiration❤️?…Nu börjar det låta som ett Oscars tal, det var inte meningen?..kanske bäst att sluta nu med flaggan i topp innan det blir för smetigt.

Men taaaack?❤️