Vi har varit på tur! Vi skrapade ihop ett gäng så vi blev några fler svennebananer och hyrde en longtailbåt en heldag. Det blev några stopp med snorkling… man är ju inte nån atlet i vanliga fall, men nu är man ju smidig som ett Frans Jäger, så det fick räcka med ett besök hos firrarna för mig..bildbevis finnes.

Men det blev också ett stopp på koh Ngai för lunch, en överraskande god massamancurry som serverades av vår båtchaffis och sol, sol och ännu mera sol.

Dagen efter den lätt överdoserade solboosten så blev det ett välbehövligt skugghäng då vi mest smög omkring på Funky Fish’s veranda under tak, med viss variation dock, mellan  chillakuddshäng med korsord och matbord för måltider.

Idag har vi packat ihop det mesta av våra pinaler (resten lämnade vi till kvarvarande gäster) och sagt adjö men på återseende till Funky och dess underbara personal. Det känns alltid lika sorgligt, men som ni vet har vi ju lite myror i brallorna så det kändes som om att det var dags, vi fick även med oss ett par kompisar som kommer att hänga med oss ett par dagar. Så i morse var det tidig revälj, 7.20 skulle vi bli upphämtade för att ta oss till färjan och till koh Jum.

Så nu är vi installerade här på denna mysiga ö, man känner nästan omedelbart när man kommer hit vilken skillnad på tempo det är. Här har liksom tiden stått stilla, visserligen har det hänt en del i exploateringen sen första gångerna vi var här (8 år sen första gången ), det har blivit fler resorter, affärer och vägarna har mestadels blivit mer körbara. Men i det stora hela så känns det bara lugnt.

Vi har redan hunnit snurra runt på stora delar av ön med moppe, viket känns som ett måste här. Vi var bara tvungna att ta en tur till Pu delen av ön för att se vad som hänt med våran gamla favoritresort Luboa hut som vi hört att ägarna lämnat. Och det var med sorg i hjärtat vi såg att dom verkligen lämnat på riktigt, den var tom och helt förfallen och överväxt.

Men vi stannade ett tag på den fina stranden och tog lite dricka innan vi åkte den dryga milen tillbaka till ”människobyn”, som även den har växt till sig ordentligt, där blev det lunch på mamas cocking innan hemfärd till vår bungalow.

kvällen tillbringade vi på vår grannbar, ett mysig reaggehak med alla dom rätta attributen, drivveds möbler, färgade lampor och den obligatoriska Bob Marley flaggan, det bjöds på livemusik framförd av en lokalförmåga som så många andra både sjöng och spelade hellre än bra, och till dessa toner somnar vi ikväll..med endast en vägg byggd av lecablock emellan honom och oss, kan man annat än älska Thailand!