Vi har nu lämnat Vietnam och är nu efter två veckor återigen ”hemma” i Thailand. Och hur glatt överraskade vi än är över det landet och framför allt människorna så känns det verkligen som att komma hem när vi landar i Bangkok det går inte att förneka.
Vi hade bara en vag plan hur vår resa skulle se ut denna vår sista etapp, men vi började med att ta airlink och sen mrt in till hua lamphong railwaystation för att se om det fanns några tågbiljetter till oss söderut, men det var tyvärr fullbokat två dagar framåt. Så vi bestämde oss för att stanna en natt i Bangkok.
Vi hittade ett guesthouse en kort promenad från tågstationen som hette TT Guesthouse som var hyfsat billigt med delat badrum men helt ok, lite slitet men rent och fräscht och mycket trevlig personal.Det blev lite nattmat på gatan som smakade ljuvligt sen stupade vi i säng.
Det var väl kanske en sak som var lite jobbigt i Vietnam, att maten inte riktigt var i vår smak..lite smaklös, mycket nudelsoppor och koktkött i buljonger, om man nu inte hittade någon lite dyrare restaurang, då var det säkert annorlunda förstås. (Vi är ju lite dåliga på att prova dom).
På morgonen när vi vaknade så tog vi en taxi och tog oss till STM (Sai Tai Mai ) southern busstation, som vanligt är det lite huzzel att ta en taxi i Bangkok efter som man vill ha en som kör på taxameter, och många vill ju ha fixedprice.
Den första vlille ha 500 baht för en körning dit, men till slut blev det rätt, det kostade 142 baht med taxameter. Och vi hann med 10.30 bussen mot ban saphan som stannar i Huai Yang.
Huai Yang är en plats som jag varit lite nyfiken på i många år under mina googlingar och nu var det dags att göra ett besök ?
Bussresan tog 4 1/2 timme inklusive kisspaus. Jag hade under bussresan hunnit googla boende och hittat ett som för oss hade ett hyfsat pris, det fanns inte så många på nätet att välja på i budget klass.
Det vi hittade kostade 600 baht natten och vi försöker ju hålla oss under det, men nu fanns ju inte så mycket att välja på som sagt så vi slog till och bokade en natt till att börja med.
Vi blev avsläppta vid en lite större 4 filig väg i gassande sol med våra ryggsäckar och började efter lite överläggningar gå åt det håll vi trodde var rätt för att komma till vårat förbokade homestay.
Det visade sig vara fel håll såklart?men som alltid i Thailand så försöker alla hjälpa till att få oss på rätt kurs, så gott det går med språkförbistringar.
Tillslut stannade det en kvinna som verkligen gav sitt allt för att hjälpa oss hon ringde runt till folk som hon trodde kunde vara behjälpliga. Efter några samtal visade hon med hela kroppen att vi skulle följa med henne och efter en kort promenad så kommer en kille med en privat gammal tuktukmoppe körande mot oss och hon förklarar att det är hennes bror och dom vill att vi hoppar på.
Han kör oss till rätt ställe och vill inte ha betalt.. men vi såg att han hade lite jobbigt med sanden i ögonen när han körde så han fick våra ”snabba solbrillor” med tillhörande senilsnöre, vi tackade och han skrattade och tackade. Bra början på första mötet med Huai Yang.
Vårat Guesthouse eller homestay som det kallas är helt fantastisk, har nog nästan aldrig bott så fint och mysigt någonsin. Det ligger tyvärr precis vid stora vägen, men det gör inget det stör oss inte ett dugg. Det är superfint, rent, hemmalikt, funktionellt och en jättegullig värdinna. Jag måste verkligen rekommendera det till alla som kommer hit.
Det heter Djang Homestay, vi brukar ha en liten gräns för vad som är lyx för oss som är riktiga ”budgetsuckers”, när det finns tops i en liten förpackning och plastpåseförsedda glas..då jäklar är det topnocht! Och här finns det dessutom Kylskåp på rummet, och i receptionen fritt kaffe, te och vatten kokare och fri frukt o kakor..allt genomsyrar ”känn dig som hemma”
Men i detta fall var det inte bara det utan hela paketet som var tiptop.
Vi fick hyra våran landladys moppe, ( i och för sig en moppe med växlar) för 150 baht så vi tog oss genast ut på en sväng för att undersöka vår omgivning innan det blev mörkt.
Det blev en middag på en av strandrestaurangerna, som smakade ljuvligt… kanske lite för lite chili, men det kan vara för att det är mycket svenskar här i området och att kocken har anpassat sig efter det, men det är ju bara att beställa extra om man vill.
Det verkar vara ganska oturistiskt här, och dom turister som är här verkar vara svenskar, det lilla vi har hunnit se och höra i allafall det kommer att bli ytterligare rapport härifrån när vi synat byn i sömmarna.
So far so good, så pass att när vi kom hem från vår jungfrutur bokade fyra nätter till ( med lite prut blev det då 500 B / natt för de sista nätterna )
over and out frå Huai Yang?
Ps. Det blev inte så mycket bilder denna gång, men bättring utlovas? Ds.