Bland galande tuppar och torkade fiskar


Vi har nu ryckt upp våra bopålar och förflyttat oss till district 5 här i HCMC, i denna del ligger chinatown, det som är direkt påtagligt är att här kan ingen engelska som vi har ”pratat” med.
Det tog oss en halvtimme att att boka ett rum och göra oss förstådda…och då var vi ju ändå i en hotellreception vars enda uppgift var att just förmedla rum. Det som gör det lite extra besvärligt/utmanande är att i den här delen av världen har vi inte samma kroppsspråk, det har vi också konstaterat när vi rest runt på den Thailändska landsbygden, så det där med handviftandet är väsentligen överskattat.

Det vi också har lärt oss är att maten man beställer in sällan eller aldrig ser ut som det som visas på bilderna, vet inte om dom använder sig av Photoshop.(..eller nä, det fanns nog inte när bilderna var tagna ?) vi har ändå blivit lite skillade så vi svälter inte ihjäl utan vi knaprar lydigt och lite förvånade i oss det som ställs framför oss.

Känslan av att känna sig som en elefant i en porslinsfabrik ständigt närvarande men extra påtaglig just vid restaurangbesök, stolar och pallar ser ut att vara inhandlade på Toys R us och är ca 30 cm höga och det är en teknisk omöjlighet att få in sina överdimensionerade ben under bordet.

Men vad gör det?alla vi möter är snälla och vänliga, vi blir ständigt hejade på och önskade ett ”happy new year”…som nu när jag tänker på det faktiskt är tre engelska ord ??.
Och fira nyår det kan dom!!!?? i dagarna 3…eller 4,

vi går runt i stan som är fylld av glittrig konfetti och resterna efter stora och små fester, stämningen idag är lite dagen efter kvällarna före,

men några tappra som ser ut som dom ”dygnat ” firar fortfarande ihärdigt och med stor entusiasm, vi blir inbjudna på öl och idag även torkad fisk (Rickard jublar)

 

Vi går runt i små kvarter och i små gränder, Det är väldigt få västerlänningar här i jämfört med district 1, och definitivt lättare att promenera runt, om det beror på att det är helg eller om det alltid är så är svårt att veta.

I morgonkväll tar vi nattbussen till Ha Tien för vidare färd till Phu Quoc och lite ö-liv, det ska bli skönt att åter igen få sand mellan tårna och med det säger vi nu med glädje hejdå till tuppens år ( dom har kuckelikuat sen 4 i morse ? ) och välkommen till hundens ?


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *